Postnord begär nu statligt stöd.
Postnord står inför en prekär situation med en dramatisk minskning av antalet skickade brev och kräver nu omfattande förändringar för att kunna fortsätta sin verksamhet.
Företaget, som är statligt ägt och har i uppdrag att garantera postdistribution över hela Sverige, upplever ekonomiska svårigheter till följd av den minskade brevvolymen och överväger nu drastiska åtgärder för att hantera situationen.
Sedan 2018 har antalet skickade brev minskat med nästan hälften, en utveckling som starkt påverkat Postnords ekonomi. För att anpassa sig till den nya verkligheten och minska kostnaderna, började Postnord dela ut brev varannan dag för två år sedan, en förändring som mötte starka reaktioner från allmänheten.
Trots anpassningsförsöken har Postnord kämpat för att uppfylla sitt leveransmål, där endast 93,2 procent av breven levererades i tid förra året. Detta innebär att cirka 52 miljoner brev anlände sent, vilket har bidragit till allmänhetens missnöje med företagets tjänster.
Förslag om färre leveransdagar
Som en lösning på problemet föreslår Postnord nu att regeringen tillåter en minskning av leveransdagarna till var tredje dag, med en maximal väntetid på fem dagar för brevleverans. Dessutom argumenterar de för att leveransmålet bör justeras till att 85 procent av breven ska levereras inom tre dagar.
Begäran om statligt stöd
För att säkerställa fortsatt drift under dessa förändrade förutsättningar kräver Postnord även ekonomiskt stöd från staten, med en begäran om miljarder i skattepengar.
Annemarie Gardshol, vd och koncernchef för Postnord, understryker i TV4-programmet ’Efter fem’, att verksamheten för närvarande är helt beroende av intäkter från porto och att utan statligt stöd eller godkännande av de föreslagna förändringarna, kan företaget tvingas säga upp sitt samhällsuppdrag.
Gardshol uttrycker en önskan om att inte behöva ställas inför ett sådant vägval, men betonar att företaget inte kan bära de ekonomiska förlusterna på egen hand. Förslaget stöds av rekommendationer från Postfinansieringsutredningen, som också förutspår en fortsatt nedgång i antalet skickade brev.