Reduktionsplikten höjs igen – men priset vid pumpen knappt påverkat

Den 1 juli 2025 skedde nästa stora förändring av reduktionsplikten. Kraven höjdes då till 10 procent för både bensin och diesel, och för första gången får el vid publika laddstationer räknas in i systemet. Syftet är att på pappret minska Sveriges koldioxidutsläpp och undvika EU:s straffavgifter.

– Eftersom skatten samtidigt sänks på bensin och diesel räknar regeringen med förhållandevis oförändrade bensin- och dieselpriser, säger Viktor Gunnarsson, expert på Drivkraft Sverige, enligt Carup.

Effekten på priserna har hittills varit liten. Regeringen införde en skattesänkning på 40 öre per liter för att väga upp de högre produktionskostnaderna för biobränslen. Skillnaden mellan diesel- och bensinpriserna har dock ökat – diesel är återigen oftast mer än en krona dyrare per liter.

Bakgrunden är en rad förändringar sedan lagen om reduktion av växthusgasutsläpp infördes 1 juli 2018. Då var kravet 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel. Fram till slutet av 2023 steg nivåerna till 7,8 procent respektive 30,5 procent, vilket bidrog till rekordhöga drivmedelspriser. För att lindra kostnadstrycket sänkte regeringen i början av 2024 kraven till 6 procent för båda bränslena, något som väckte kritik.
– Det är klart att det finns en bra affärsmodell som många har tjänat mycket pengar på. Det är jobbigt när förutsättningarna förändras. Min uppgift som vice statsminister är att stå på folkets sida. Det är många hushåll som burit alldeles för tungt, säger Ebba Busch.

Men förändringarna är långt ifrån över. Miljöminister Romina Pourmokhtari har tillsatt en utredning under ledning av Svante Mandell, som våren 2026 ska presentera förslag för framtidens reduktionsplikt och andra styrmedel. Förslagen kan tidigast bli lag efter valet.