Snart har fyra år gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.
Just nu läser andra
Trots intensiva strider är läget längs fronten i stort sett oförändrat.
Enligt SVT Nyheter beskriver militärexperten Jörgen Elfving situationen som fortsatt låst, där drönartekniken i praktiken förhindrar större offensiver.
Små rörelser längs fronten
Frontlinjen sträcker sig över drygt 100 mil.
Enligt Elfving, tidigare överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, är det endast på ett fåtal platser som striderna just nu är mer rörliga.
Han pekar på rapporter om ukrainska framgångar kring Kupjansk i nordost, samtidigt som ryska styrkor gör vissa framryckningar runt Pokrovsk. I Zaporizjzja-området råder osäkerhet kring kontrollen över Huliaipole.
Läs också
– Men som mest flyttas frontlinjen någon kilometer om dagen, säger han till SVT Nyheter.
Kriget styrs av drönare
Enligt SVT Nyheter domineras stridsområdet i dag av drönare. Soldater och fordon som rör sig riskerar snabbt att upptäckas och bekämpas, antingen av attackdrönare eller av artilleri som leds av spaningsdrönare.
Båda sidor uppges även ha utvecklat mer självständiga system som kan identifiera och angripa mål utan direkt styrning.
Elfving beskriver området närmast fronten som en farlig zon som kan sträcka sig upp till två mil åt vardera håll. Det har gjort det betydligt svårare att undsätta skadade och leverera förnödenheter.
Obemannade transporter
För att minska riskerna används nu obemannade markfordon för att transportera materiel och evakuera sårade.
Läs också
Enligt Elfving är kapaciteten dock begränsad och även dessa system riskerar att slås ut innan de når fram. Det innebär att logistiken blivit en av krigets största utmaningar.
Bombningar mot civila
När markstriderna stagnerat har Ryssland enligt kanalen ökat antalet attacker mot civila mål. Under det senaste dygnet har energiinfrastruktur i bland annat Kiev, Dnipro och Odessa attackerats med drönare och robotar.
Konsekvensen är att stora bostadsområden saknar el, vatten och värme mitt under vintern.
Elfving anser dock att strategin är ineffektiv. Han säger att historien visar att omfattande bombningar mot civila sällan bryter befolkningens motståndsvilja, med hänvisning till erfarenheter från andra världskriget.
Enligt hans bedömning har attackerna inte brutit ned motståndsviljan.
Läs också
Källa: SVT Nyheter