Ida Hansson
Ryska drönare i Polens luftrum har skakat om Nato:s luftförsvar. Händelsen har utlöst debatt om västvärldens beredskap och hur alliansen hanterar billiga massproducerade hot med extremt dyr utrustning.
Det var under ett möte i Bryssel som Nato:s generalsekreterare Mark Rutte diskuterade drönarincidenten med EU-ambassadörer. Enligt en diplomat konstaterade Rutte själv att insatsen avslöjat alliansens bristande beredskap, något ingen motsatte sig. Frågan har fått stor uppmärksamhet då Polen använt artikel 4 i Nato-fördraget, vilket kräver snabba konsultationer mellan medlemsländer.
Bakgrunden är att minst 19 ryska Gerbera-drönare – kopior av iranska Shahed och värda runt 10 000 dollar styck – tog sig in i Polens luftrum. Fem av dem var på väg mot en Nato-bas när nederländska F-35-plan sköt ner dem.
Ett italienskt spaningsplan, ett Nato-tankflyg och ett tyskt Patriot-system deltog i operationen. Trots det avancerade försvaret lyckades alliansen bara stoppa tre drönare direkt, långt ifrån Ukrainas rapporterade 80–90 procents nedskjutningsgrad.
”Vad ska vi göra, skicka F-16 och F-35 varje gång? Det är inte hållbart. Vi måste rusta oss bättre med anti-drönarsystem,” varnar Ulrike Franke från European Council on Foreign Relations, som beskriver attacken som ett ”politiskt och militärt test från Ryssland”, rapporterar Politico.
Polen och Lettland stängde sina östra luftrum, och Storbritanniens försvarsminister John Healy har bekräftat att han vill stärka Nato:s luftförsvar i Polen. Ukraina har erbjudit sitt stöd, och Nato uppger att Polen begärt ”fortsatt övervakning, mer underrättelseinhämtning, spaning och utökat luftförsvar”.
Diskussionen har satt fokus på ett större problem. Luftförsvar har länge pekats ut som Nato:s svagaste punkt, och EU uppmanar länder att använda delar av de 150 miljarder euro i SAFE-lån till försvaret. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har påpekat att dyra system som Patriot och SAMP/T inte är realistiska mot billiga kamikazedrönare.
Samtidigt utvecklar europeiska företag nya lösningar. Saab har lanserat missilen Nimbrix för små drönare på låg höjd, och Frankrike arbetar med laserbaserade system. Charly Salonius-Pasternak vid Nordic West Office frågar dock:
”Finns det lärdomar i hur man kan spåra och slå ner mängder av billiga drönare utan att använda missiler för miljontals euro? Självklart, men det är inget nytt.”
Frankrikes tidigare försvarschef Thierry Burkhard betonar behovet av enklare och billigare inköp: ”För viss utrustning är det förmodligen bättre att köpa i serier om 10, 15, 20 eller kanske 50 stycken. Det spelar ingen roll om företaget som utvecklar dem inte kan erbjuda underhåll i 20 år, för om ett år kommer de ändå vara utslagna på slagfältet eller föråldrade.”
