Kenneth Glad
Den ökande osäkerheten omformar säkerhetsdiskussionerna längs Europas östra flank, där beslutsfattare noga följer tecken på eskalation. Situationen understryker växande oro för stabiliteten i en region där spänningarna länge har varit höga.
Oron tilltar i Nordeuropa när ukrainska säkerhetstjänstemän varnar för att Ryssland kan överväga bredare strategiska alternativ som sträcker sig bortom slagfältet i Ukraina.
Särskild uppmärksamhet riktas nu mot Baltikum, som länge har betraktats som en av Natos mest utsatta frontlinjer.
Enligt den lettiska tidningen Latvija Avize, som hänvisar till den ukrainske säkerhetstjänstemannen Andrij Kovalenko, tyder nyliga signaler från Moskva på en strategi som kan kombinera utdragna strider i Ukraina med indirekta påtryckningar mot Natos östra flank.
Påtryckningar bortom Ukraina
Den mest omedelbara oron för europeiska säkerhetsplanerare är möjligheten till ökad hybridaktivitet nära Natos gränser. Kovalenko uppgav att Ryssland kan eskalera indirekta operationer riktade mot alliansens medlemsländer, särskilt Estland, Lettland och Litauen.
”När det gäller de baltiska staterna kan Kreml använda drönarattacker, liksom små sabotage- och spaningsgrupper som infiltrerar dessa länders territorium för att genomföra specifika operationer”, sade han.
Sådana metoder påminner om tidigare mönster som sågs på Krim 2014, liksom cyberattacker och desinformationskampanjer som tillskrivits Moskva under de senaste åren.
Även om de inte når upp till konventionellt krig är dessa åtgärder utformade för att pröva försvar och skapa oklarhet, vilket försvårar ett enhetligt Nato-svar enligt artikel 5.
Kovalenko pekade också på föreslagen rysk lagstiftning som skulle tillåta utplacering av styrkor utomlands under förevändning att skydda ryska medborgare, en motivering som tidigare har använts vid interventioner i grannländer.
Kriget drar ut på tiden
Samtidigt finns det inga tydliga tecken på en lösning i konflikten i Ukraina. Ukrainska bedömningar tyder på att Moskva fortfarande överväger möjligheten att upprätthålla offensiva operationer under en längre period, trots ökande kostnader.
”Ett sådant krigsscenario fram till 2028 är inte realistiskt utan ytterligare mobilisering i Ryssland”, sade Kovalenko.
Detta belyser pressen på Kreml att balansera militära ambitioner med tillgänglig personal och den inhemska toleransen för ett utdraget krig. I stället för avgörande genombrott har striderna allt mer fått formen av ett utnötningskrig, med endast gradvisa territoriella förändringar.
Nya utvecklingar understryker denna verklighet. Som rapporterats av The Guardian genomförde Ryssland en storskalig luftattack med hundratals drönare och flera olika missiltyper inom en 24-timmarsperiod.
Ukrainskt luftförsvar avlyssnade de flesta mål, även om flera attacker ändå träffade infrastruktur runt om i landet.
Osäker väg framåt
En annan möjlig utveckling innebär en minskning av de aktiva striderna utan någon formell uppgörelse. Kovalenko sade att rysk kommunikation har börjat förändras på ett sätt som kan motivera ett långvarigt dödläge inför den inhemska publiken.
”Propagandister skapar ett narrativ om att diktatorn Vladimir Putin var otillräckligt informerad om situationen vid fronten och att kriget nådde ett dödläge på grund av generalernas agerande”, sade han.
Ett sådant utfall skulle lämna konflikten olöst och skapa ett spänt stillestånd liknande andra postsovjetiska konflikter. För Nato och dess östliga medlemsländer kan denna osäkerhet visa sig vara lika destabiliserande som fortsatta strider.
Källor: Latvija Avize, The Guardian
