Mimmo Wiestål Fischetti
Smaken av skyhöga räkningar har återigen blivit en bitter verklighet för hushåll i södra delarna av landet.
Efter en torr sommar med rekordlåga vattennivåer i magasinen pressas energimarknaden hårt från flera håll.
Samtidigt stiger kostnaderna för utländsk gas som styr prisbilden på den europeiska marknaden.
Många svenskar fasar nu för kyligare tider och undrar vad slutnotan faktiskt hamnar på när kylan slår till ordentligt.
Nivåerna i vattenkraftens reservoarer har nått bottennoteringar som inte uppmätts på två decennier.
Det minskade utbudet gör att Sverige blir mer beroende av kontinentens dyra naturgas, rapporterar Tidningen Näringslivet.
Regeringen sågas hårt
Internationella kriser och ökad efterfrågan i Asien har drivit upp gaspriserna med runt 150 procent den senaste tiden.
Det slår direkt mot svenska konsumenter på grund av EU-modellens prissättning.
”Det är ju lite hårresande att svenska folket inte känner till detta. Jag tycker att det är viktigt att de får klart för sig att regeringen motarbetar ett lägre elpris”, säger energimarknadsexperten Bengt Ekenstierna till TN.
Kritiker menar att staten gynnas finansiellt av de höga priserna i form av ökade skatteintäkter.
Regeringen har därför valt att tacka nej till förslag på EU-nivå som skulle kunna frikoppla priserna från gasen.
Vädergudarna avgör vintern
Analytiker tonar dock ner de mest extrema krigsrubrikerna om mångdubblade räkningar under de kommande månaderna.
En prisökning på upp till 35 procent jämfört med ifjol ligger närmare till hands för konsumenterna.
Hur situationen utvecklar sig beror i slutändan främst på temperaturer och vindar i norra Europa.
Om vintern blir mild och kärnkraftverken rullar för fullt minskar risken för en akut prisschock.
