Mimmo Wiestål Fischetti
Kriget i Ukraina och den växande oron i omvärlden har gjort att frågan om skyddsrum och krisberedskap åter hamnat i fokus. Men när SVT pratar med boende i Rosengård i Malmö framträder en tydlig bild: många har låg koll på var skyddsrummen finns – och vissa tror inte ens att de skulle behövas.
– Jag tror att vi är säkra i Sverige och att det aldrig blir krig här, säger Amina Dorcas Amoah till SVT Skåne.
“Jag vet inte ens hur ett skyddsrum ser ut”
Rosengård är ett område där många invånare har utländsk bakgrund, och flera har egna erfarenheter av krig och konflikter. Ändå är kunskapen om skyddsrum begränsad, särskilt bland dem som har språkliga hinder. Flera säger att de har hört att skyddsrum är viktiga – men de vet inte var de ligger eller hur de identifieras.
När SVT ställer frågor om skyddsrum visar det sig också att vissa inte känner igen den klassiska blåvita skylten som markerar ett skyddsrum, enligt SVT Skåne.
Sökte svar – möttes av lugnande besked
För Amina Naseri, som bott i området i 24 år, blev osäkerheten så stor att hon gick till MKB:s lokala kontor för att få klarhet.
– De sa att jag inte skulle oroa mig eftersom inget kommer att hända, utan att ge detaljer om skyddsrummens placering, berättar hon för SVT Skåne.
MKB:s kommunikationschef Margaretha Söderström säger att bostadsbolaget i första hand hänvisar vidare till Myndigheten för civilt försvar när det gäller skyddsrum och krisinformation.
– Vi tar inte fram någon egen information på det sättet. Vi hänvisar mycket till MCF – där finns till exempel kartor om var skyddsrum finns, säger hon till SVT.
Myndigheten: “Du har en skyldighet att ta reda på vad som gäller”
Myndigheten för civilt försvar (MCF) betonar att ansvaret också ligger på individen.
– Oavsett var man bor så har man som allmänhet en skyldighet att försöka ta reda på vad som gäller, skriver pressansvariga Anna Wennerström i ett mejl till SVT Skåne.
På myndighetens webbplats finns både information om hur skyddsrum fungerar och en karta där man kan söka fram närmaste skyddsrum: MCF:s skyddsrumskarta. Även Krisinformation.se hänvisar till samma karta och förklarar vad skyddsrummen är tänkta att skydda mot.
63 000 skyddsrum – men inte plats för alla
Enligt MCF fanns det i september 2025 drygt 63 000 skyddsrum i Sverige, med plats för cirka 6,75 miljoner människor, uppger myndigheten via SVT Skåne. Skyddsrummen finns främst i större städer och i områden som bedöms svåra att evakuera.
Myndigheten har samtidigt gått ut med att staten satsat 100 miljoner kronor under 2025 på kontroll, tillsyn och upprustning av skyddsrum, enligt MCF.
Broschyren finns på flera språk – men når den fram?
För att stärka allmänhetens kunskap har myndigheterna skickat ut broschyren “Om krisen eller kriget kommer” till hushåll i Sverige. Den finns också digitalt på flera språk, som ljudfil, teckenspråkstolkad och i punktskrift, enligt Krisinformation.se och MCF.
Men i Rosengård tyder SVT:s intervjuer på att informationen ändå inte alltid landar – särskilt inte hos dem som har svårt med svenska eller saknar vana att söka myndighetsinformation på nätet.
Ett glapp mellan myndigheter och vardag
Rosengård är långt ifrån ensamt om att ha bristande kunskap, men SVT:s reportage pekar på något större: ett glapp mellan samhällets beredskapsbudskap och människors vardag.
Skyddsrummen finns, kartorna finns och råden finns – men om invånare inte vet var de ska ta vägen i ett skarpt läge, blir beredskapen snabbt en pappersprodukt.
Och i Rosengård är det just den insikten som nu väcker oro.
