Mimmo Wiestål Fischetti
Samtidigt som kommuner protesterar mot angiverilagen, anlitar de själva företag som exploaterar papperslösa arbetare under usla förhållanden.
Hyckleri i praktiken
I debatten om den omdiskuterade angiverilagen, som föreslår att myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan ska informera polisen om personer utan uppehållstillstånd, har svenska kommuner och regioner varit bland de starkaste kritikerna.
Samtidigt pekas de ut som en av de största bidragsgivarna till skuggsamhället, skriver Patrik Kronqvist Expressen.
Papperslösa utnyttjas i välfärden
Juliana, en papperslös städerska, berättar om övergrepp i arbetslivet. Hon har jobbat upp till 40 dagar i sträck utan övertidsersättning och föll illa på ett bygge i Malmö.
Två år senare går hon fortfarande med kryckor. Hennes fall är en del av en större problematik där papperslösa exploateras på arbetsplatser som finansieras av offentliga medel.
Finansierar skuggsamhället
Varje år görs offentliga upphandlingar i Sverige till ett värde av 900 miljarder kronor.
Granskningar visar att företag som anlitar papperslösa eller har kopplingar till organiserad brottslighet, ofta vinner dessa kontrakt genom låga anbud.
– Det är en svårslagen form av hyckleri, säger en källa. Med ena handen protesterar kommuner mot angiverilagen, med den andra skapar de ett parallellt arbetsliv där papperslösa exploateras.
Lösningar finns
Sverige ligger långt efter sina nordiska grannar när det gäller att hantera problemet.
Trots möjligheten att utforma upphandlingar så att de premierar seriösa aktörer väljer många kommuner billigaste anbuden – även när det innebär omöjliga lönekostnader.
En del av svensk ekonomi
Med uppskattningsvis 100 000 till 200 000 papperslösa i landet har dessa individer blivit en integrerad del av ekonomin, särskilt i sektorer som bygg, städning och trädgårdsarbete.
Trots det saknas ofta insatser för att kontrollera företagen bakom offentliga kontrakt.
Dubbla budskap
Kritiken mot kommunerna är skarp.
– De talar om solidaritet och mänskliga rättigheter, men agerar på ett sätt som gör att papperslösa utnyttjas i välfärden, säger en expert.
Frågan kvarstår: Hur länge kan kommunerna ignorera sitt ansvar samtidigt som de fördömer förslag som angiverilagen?
