Mattias Svensson
Bedrägerier är fortfarande en guldgruva för kriminella nätverk.
Telefonbedrägerier, så kallad vishing, är den typ av bedrägeri där vinsterna minskat mest det senaste året. Enligt polisens nationella bedrägericentrum är tappet hela 40 procent mellan 2023 och 2024.
Metoden innebär att bedragaren ringer eller sms:ar och utger sig för att representera exempelvis en bank eller myndighet – och lurar offret att lämna ifrån sig känsliga uppgifter eller använda sitt bank-id. I vissa fall följs det upp med ett fysiskt hembesök där värdesaker stjäls.
– Här ser vi en kraftig minskning av brottsvinsterna. Den främsta orsaken är troligen det åtgärdspaket som bankerna arbetat med. Men det betyder inte att vi är i mål. Det är fortfarande väldigt mycket pengar som går till de kriminella nätverken, säger Viktor Lundberg, operativ koordinator på polisens nationella bedrägericentrum, i ett pressmeddelande.
Även annonsbedrägerier, där varor eller tjänster aldrig levereras efter betalning, visar en tydlig nedgång – 37 procent jämfört med föregående år.
– Annonsbedrägerierna har minskat i antal men brottsvinsterna från annonsbedrägerierna har minskat mer. Det verkar som att vi är på rätt väg, säger Lotta Mauritzon, samordnare vid Nationellt bedrägericentrum.
Totalt sett minskade bedrägeribrottens vinster för första gången sedan 2020, från 7,5 miljarder kronor till 6,3 miljarder under 2024 – en minskning med 16 procent. Men det finns undantag. Identitetsbedrägerier med lån ökade med hela 140 procent.
Investeringsbedrägerier, där brottsoffer luras att placera pengar i falska projekt, fortsätter dessutom att vara den mest lukrativa formen av bedrägeri, med vinster på cirka 1,7 miljarder kronor.