Nicolai Haugsted
Trumps administration förbereder sanktioner som kan stänga av Internationella brottmålsdomstolen från viktiga tjänster.
Donald Trumps långvariga strid med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kan snart flyttas från att rikta in sig på personer inom byggnaden till att rikta in sig på byggnaden själv.
Washington har redan sanktionerat domare och åklagare med koppling till domstolen. Nu förbereds ett betydligt bredare steg som skulle kunna försvåra den dagliga verksamheten avsevärt för institutionen i Haag.
Trumps administration förbereder sanktioner mot ICC som organisation, enligt tjänstemän med insyn i planerna. Ett sådant drag skulle markera en stor upptrappning i USA:s kampanj mot domstolen och skulle kunna begränsa dess tillgång till företag, banker och tjänster kopplade till det amerikanska finansiella systemet.
Tidpunkten är fortfarande osäker, även om amerikanska tjänstemän uppgav för The Wall Street Journal att ett beslut skulle kunna komma redan denna vecka i samband med FN:s generalförsamling.
Washington kan rikta in sig på hela institutionen
Tidigare amerikanska åtgärder har till stor del fokuserat på individer.
Enligt flera nyhetsbyråer, inklusive Digi24, har Trumps administration sanktionerat flera ICC-tjänstemän, inklusive domare och åklagare. Utrikesminister Marco Rubio har också gjort Washingtons fientlighet mot institutionen ovanligt tydlig, med argumentet att domstolen hotar amerikansk suveränitet.
Bredare sanktioner skulle fungera mycket annorlunda.
De övervägda restriktionerna skulle gälla transaktioner som involverar ICC självt, snarare än att bara frysa tillgångar eller införa restriktioner för utvalda tjänstemän. Dokument som granskats av The Wall Street Journal indikerar att de flesta transaktioner med domstolen så småningom skulle kunna förbjudas, även om kommunikationstjänster skulle undantas.
De praktiska konsekvenserna skulle kunna nå förvånansvärt vardagliga delar av ICC:s verksamhet.
Banktjänster, IT-tjänster, försäkringar, entreprenörer och andra kommersiella relationer skulle kunna bli svårare om företag fruktar att bryta mot amerikanska sanktioner. USA:s enorma roll i det globala finansiella systemet innebär att restriktioner som införs i Washington kan skapa problem långt utanför amerikanska gränser.
ICC-dokument har tidigare erkänt att amerikanska sanktioner mot institutionen skulle kunna påverka dess förvaltning av medel och investeringsavkastning negativt.
Washingtons fientlighet mot ICC föregår Trumps andra presidentskap.
Trump införde sanktioner kopplade till domstolen under sin första mandatperiod, mitt under invändningar mot en utredning som involverade amerikansk personal i Afghanistan. President Joe Biden upphävde senare dessa sanktioner.
Relationerna försämrades kraftigt igen efter att ICC i november 2024 utfärdade arresteringsorder för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och dåvarande försvarsminister Yoav Gallant, gällande påstådda krigsbrott och brott mot mänskligheten kopplade till kriget i Gaza.
Netanyahu och Gallant har förnekat anklagelserna.
Varken Israel eller USA är medlemmar i ICC, och Washington hävdar att domstolen inte bör utöva jurisdiktion över medborgare i länder som inte har anslutit sig till den.
ICC-tjänstemän bestrider den tolkningen av deras befogenheter. Domstolen hävdar att den kan utöva jurisdiktion över påstådda brott begångna på medlemsstaters territorium eller territorier där dess jurisdiktion annars har accepterats.
Rubio hotade att montera ned domstolen ”sten för sten”
Rubio har knappast varit blyg med vart administrationen vill att konfrontationen ska leda.
Under en kampanj mot ICC i juli uppmanade utrikesministern andra länder att ta avstånd från institutionen och varnade att Washington var berett att fortsätta öka trycket.
Rubio sade att USA skulle montera ned domstolen ”sten för sten” om det behövdes.
Hans argument kretsar kring suveränitet.
Washington hävdar att om ICC tillåts åtala tjänstemän från länder som aldrig anslutit sig till domstolen, skapas ett prejudikat som så småningom skulle kunna användas mot amerikanska politiska ledare eller militär personal.
Tidigare amerikansk politik gentemot ICC har dock varit mer komplicerad än ett rakt avslag.
Rubio var själv medförfattare till en senatsresolution 2022 som stödde ansträngningar att utreda påstådda ryska krigsbrott i Ukraina. Ryssland, liksom USA och Israel, är inte medlem i ICC. Domstolen utfärdade därefter en arresteringsorder för Rysslands president Vladimir Putin 2023.
Sanktioner kan göra vanlig verksamhet till en huvudvärk
Finansiellt tryck kan visa sig vara betydligt mer störande än sanktioner mot enskilda tjänstemän.
Företag med betydande exponering mot USA tenderar att behandla amerikanska sanktioner försiktigt, ibland undviker de transaktioner utöver vad reglerna strikt kräver, eftersom att förlora tillgång till amerikanska marknader eller det dollarbaserade finansiella systemet innebär enorma risker.
En sådan försiktighet skulle kunna leda till att ICC får söka efter alternativ för tjänster som normalt sett får lite offentlig uppmärksamhet men som håller en internationell organisation igång.
Domstolstjänstemän har i åratal förberett sig för just den möjligheten. ICC:s budgetdokument har varnat för de potentiella finansiella konsekvenserna av amerikanska sanktioner, medan senare institutionella rapporter beskriver beredskapsåtgärder avsedda att hålla kritiska operationer fungerande mitt i externa hot.
Europeiska regeringar och Japan har lovat stöd till domstolen, enligt The Wall Street Journal, även om det är osäkert exakt hur dess supportrar skulle skydda den från omfattande amerikanska finansiella restriktioner.
ICC, som skapades under Romstadgan, började verka 2002 och åtalar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott inom ramen för sin jurisdiktion.
Ärenden är generellt avsedda att fortsätta när relevanta nationella myndigheter är ovilliga eller oförmögna att genuint utreda eller åtala kvalificerade brott själva.
Washington anslöt sig aldrig.
Trumps administration verkar nu redo att förvandla det årtionden gamla amerikanska avståndet från domstolen till något betydligt mer konfrontativt.
Inget slutgiltigt tillkännagivande har ännu gjorts, och den exakta omfattningen av eventuella sanktioner kan fortfarande ändras.
Skulle administrationen dock fortsätta med institutionsomfattande restriktioner, skulle kampen inte längre vara begränsad till specifika åklagare och domare.
Att betala räkningar, anställa specialister, köpa teknik och flytta pengar skulle alla kunna bli en del av Washingtons påtryckningskampanj – vilket skulle ge en internationell brottmålsdomstol en ganska annorlunda typ av ärende att hantera.
