Ida Hansson
Ett väpnat krig i Mellanöstern har snabbt utvecklats till en politisk kris inom västvärlden. Nu ifrågasätts inte bara samarbetet – utan själva grunden för Nato.
Signaler från Vita huset tyder på att USA kan vara redo att ta ett historiskt steg bort från alliansen.
Ett skifte i maktbalansen
Ett amerikanskt utträde ur Nato skulle innebära en dramatisk förändring av det globala säkerhetsläget. USA har sedan 1949 varit alliansens tyngsta militär och ekonomiska kraft.
Utan USA riskerar Europas försvarssamarbete att försvagas kraftigt.
Flera ledare har tidigare varnat för att Nato i praktiken inte fungerar utan amerikanskt stöd.
Samtidigt skulle ett sådant beslut kunna tvinga EU-länder att snabbt bygga upp egna försvarsstrukturer – något som länge diskuterats men aldrig fullt ut genomförts.
Skarp kritik från Vita huset
Bakgrunden till den senaste konflikten är kriget mot Iran, där USA och Israel agerat militärt utan brett stöd från europeiska Nato-länder.
Vid en pressträff i onsdags beskrev Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt situationen som ett avgörande prov där alliansen inte levde upp till förväntningarna, enligt Al Jazeera.
Hon förmedlade presidentens syn att samarbetet svikit USA under de senaste veckorna, särskilt med tanke på landets långvariga roll som finansiär av Europas försvar.
Sprickor i samarbetet
Efter ett möte i Vita huset beskrev Natos generalsekreterare Mark Rutte samtalen som raka och öppna, rapporterar CNN.
Samtidigt framgår det i rapporteringen att europeiska länder ser sin insats annorlunda. De har bidragit med logistiskt stöd och tillgång till baser, snarare än direkt militärt deltagande.
Skillnaden i synsätt blottlägger en djupare konflikt: vad Nato faktiskt ska vara – en gemensam försvarspakt eller ett verktyg för amerikanska militära initiativ.
Hot om militära förändringar
Diskussionerna stannar inte vid retorik.
The Wall Street Journal rapporterar att USA överväger att flytta trupper och minska sin militära närvaro i länder som Tyskland och Spanien.
Enligt tidningen ses det som ett sätt att markera missnöje med Europas hållning.
Redan tidigare har Trump pressat allierade att öka sina försvarsbudgetar kraftigt, något som fortsatt skapa spänningar inom Nato.
En återkommande konflikt
Relationen mellan Trump och Nato har länge varit instabil.
Under både tidigare och nuvarande mandatperiod har han växlat mellan att kritisera och stödja alliansen.
Hot om minskat engagemang har återkommit, liksom krav på att europeiska länder ska ta större ansvar.
Men den nuvarande situationen skiljer sig. Den utspelar sig under ett pågående krig – vilket ger frågan en helt annan tyngd.
Vad händer nu?
Frågan är inte längre hypotetisk.
Om USA faktiskt lämnar Nato skulle det markera slutet på en epok i internationell säkerhetspolitik. Det skulle också kunna öppna för nya maktblock och ökad osäkerhet i Europa.
Samtidigt återstår det att se om hotet är en förhandlingstaktik – eller början på en verklig omställning av USA:s roll i världen.
Källa: Al Jazeera
