Trumps Grönlandsutspel väcker oro bland inuiter: ”Vi kan inte lämnas utanför”

Rädsla efter Vita huset-möte

Efter Donald Trumps senaste uttalanden om Grönland hölls under veckan ett möte mellan berörda parter i Vita huset. Samtidigt växer oron bland grönländare, inte minst bland inuiter som upplever att deras framtid diskuteras utan dem.

– Det är väldigt oroande och alarmerande, säger Miyuki Daorana från Qaanaaq, som studerar antropologi och urfolksstudier vid universitetet i Tromsö.

Hon beskriver en vardag där internationell politik blivit något djupt personligt.

– Jag är orolig varje morgon när jag vaknar och tittar på nyheterna. Man vet aldrig vad som kan ha hänt under natten, säger hon, skriver SVT Nyheter. 

Från skämt till allvar

Donald Trump har flera gånger sagt att USA behöver Grönland av säkerhetsskäl. Redan 2019, under sin första presidentperiod, väckte han uppmärksamhet när han öppet talade om att USA borde ta över ön.

– Då skrattade många av oss. Det blev memes och skämt. Men nu är tonen en annan. Den här gången känns det på allvar, säger Daorana.

Hon berättar att vissa inuiter på Grönland nu överväger att lämna landet eller åtminstone förbereder sig mentalt och praktiskt på en osäker framtid.

Internationellt stöd – men vem får säga sitt?

Flera nordiska länder och EU-stater har tydligt ställt sig bakom Grönland och Danmark. Samtidigt förs diskussioner om militärt stöd och närvaro i regionen.

– När länder talar om att försvara Grönland eller till och med skicka trupper, då måste de samtalen föras med oss som bor här. Beslut måste tas med Grönlands folk, annars skapar det ännu mer rädsla, säger Daorana.

Ett historiskt trauma lever kvar

Miyuki Daorana kommer från Qaanaaq, en by som grundades 1951 efter ett avtal mellan USA och Danmark om att bygga Thule Air Base. Den ursprungliga byn Pituffik låg där militärbasen nu finns.

Invånarna tvingades flytta cirka 12 mil norrut – på tre dagar.

– Det var en tvångsförflyttning och ett brott mot både mänskliga rättigheter och urfolksrättigheter. Husen brändes och människor rycktes upp från sina liv, berättar hon.

Konsekvenser som fortfarande märks

Enligt Daorana påverkar militärbasen fortfarande livet i Qaanaaq. Mark och livsmiljöer gick förlorade, liksom traditionell kunskap och kulturella sammanhang.

– Stora beslut om militär verksamhet har gång på gång fattats utan urfolkets medverkan. Det är precis den rädslan som väcks igen nu, säger hon.

Hon efterlyser bättre dialog och respekt för dem som faktiskt lever på platsen – innan historien riskerar att upprepa sig.