Nicolai Haugsted
Trumps siffror rasar när amerikanerna fruktar att hans krig kommer att dra ut på tiden.
Trumps sjunkande stöd och kriget med Iran
Donald Trump står inför sitt svagaste stöd i opinionen sedan han återvände till Vita huset, vilket skapar ytterligare problem för Republikanerna mindre än tre månader innan väljarna avgör kontrollen över kongressen.
En ny undersökning från Reuters/Ipsos visar att presidentens popularitetssiffror ligger på 33 procent, den lägsta som registrerats under hans andra mandatperiod. Missnöjet har stigit till 64 procent.
Allmänhetens oro kring USA:s krig med Iran tycks bidra till nedgången, då en stor majoritet av amerikanerna förväntar sig att USA:s inblandning kommer att fortsätta betydligt längre än vad Trump ursprungligen antydde.
Trump återvände till ämbetet 2025 med stöd från strax under hälften av amerikanerna. Hans siffror har sedan dess sjunkit avsevärt, och det senaste resultatet matchar även den lägsta noteringen under hans första presidentperiod i december 2017.
Militära åtgärder mot Iran har blivit en allt svårare fråga för administrationen.
Trump indikerade initialt att konflikten endast skulle vara i veckor efter att USA anslutit sig till Israel i anfall mot Iran. Månader senare har Teheran förblivit motståndskraftigt, samtidigt som störningar runt Hormuzsundet har begränsat en viktig artär för den globala oljetillförseln.
Enligt undersökningen tror 80 procent av amerikanerna att USA:s inblandning kommer att fortsätta under en längre period. Oron sträcker sig över partigränserna, där 87 procent av Demokraterna och 71 procent av Republikanerna förväntar sig ett långvarigt engagemang.
Endast 16 procent tror att konflikten sannolikt kommer att avslutas inom några veckor.
Det allmänna stödet för själva kriget är också begränsat. Ungefär var femte amerikan anser att konflikten har varit värd sina kostnader, medan endast omkring hälften av de republikanska respondenterna delar den uppfattningen.
Ekonomiska utmaningar och skiftande väljarstöd
Högre bränslepriser ökar det politiska trycket
Ekonomiska konsekvenser av konflikten har skapat ytterligare en utmaning för Trump.
Störningar i oljetransporterna genom Hormuzsundet har bidragit till högre bensinpriser, vilket sätter ytterligare press på hushållens budgetar efter att Trump kampanjat om att kontrollera inflationen och sänka levnadskostnaderna.
Trump erkände problemet under ett valmöte i Garden City, New York, i fredags, och hävdade att amerikaner som betalar ”lite, lite mer för sin bensin” var motiverat av ansträngningarna att förhindra Iran från att skaffa ett kärnvapen.
Väljarna verkar alltmer missnöjda med Republikanernas ekonomiska politik i ett bredare perspektiv.
Nyliga undersökningar från Reuters/Ipsos har för första gången på ungefär ett decennium gett Demokraterna ett övertag i ekonomiska frågor. Enligt den senaste undersökningen anser 38 procent av väljarna att Demokraterna har den bättre strategin, jämfört med 35 procent som föredrar Republikanerna.
Demokraterna har också ett övertag när väljarna tillfrågas vilket parti som är bäst lämpat att hantera levnadskostnaderna.
Immigration har förblivit ett av Trumps starkaste politiska områden under hela hans andra mandatperiod, med stöd av en kraftig minskning av gränsövergångar och hans administrations landsomfattande insatskampanj.
Republikanernas övertag i frågan har dock minskat dramatiskt.
Fyrtio procent av de registrerade väljarna föredrar nu Republikanernas migrationspolitik, jämfört med 38 procent som föredrar Demokraterna. Den tvåprocentiga skillnaden representerar det minsta republikanska övertaget som registrerats under Trumps nuvarande presidentperiod.
Republikanerna hade ett 26-procentigt försprång i samma fråga i januari 2025.
Nyliga kontroverser kring migrationskontroll, inklusive dödliga konfrontationer och ett ökande antal frihetsberövade, har åtföljt denna urholkning av det allmänna stödet.
Republikanernas utmaningar inför mellanårsvalet
Trumps sjunkande siffror kommer vid en svår tidpunkt för hans parti.
Republikanerna förbereder sig för att försvara sin knappa majoritet i representanthuset i mellanårsvalet den 3 november, samtidigt som Demokraterna alltmer ser kontrollen över senaten som potentiellt inom räckhåll.
Oron över Iran, bensinpriserna och hushållskostnaderna gör nu att republikanska kandidater kampanjar vid sidan av en president vars popularitetssiffror har fallit från strax under 50 procent i början av hans andra mandatperiod till 33 procent.
Trump har upprepade gånger växlat mellan att antyda att ett avtal med Iran kan vara nära och att hota med ytterligare militär eskalering. De flesta amerikaner som intervjuats av Reuters/Ipsos förväntar sig dock nu att USA:s engagemang kommer att sträcka sig långt bortom den tidsram som presidenten ursprungligen presenterade.
