Tysklands säkerhetsmyndigheter och etablerade partier slår nu larm om hur det högerextrema partiet AfD använder sitt parlamentariska inflytande.
Just nu läser andra
Kritiken handlar inte om en enskild fråga – utan om ett mönster som väcker oro för nationell säkerhet och möjliga ryska intressen.
Ett mönster väcker oro
Under de senaste åren har AfD lämnat in tusentals frågor till myndigheter på både delstats- och förbundsnivå.
En stor del av dem rör säkerhet, militär närvaro, kritisk infrastruktur och myndigheternas beredskap mot så kallade hybridhot.
Enligt en sammanställning som Politico hänvisar till står AfD för en oproportionerligt stor andel av alla säkerhetsrelaterade frågor i Tyskland.
I vissa delstater dominerar partiet nästan helt denna typ av ärenden.
Läs också
När detaljer blir känsliga
Kritiken handlar inte om att parlamentariker ställer frågor i sig.
Problemet, enligt säkerhetsexperter, är detaljnivån och bredden. Frågor som rör drönarövervakning, polisens tekniska kapacitet och militära transporter kan var för sig framstå som legitima, men sammantaget skapa en karta över sårbarheter.
Det är just denna helhetsbild som väcker oro.
Underrättelsetjänster behöver sällan hemligstämplade dokument – ofta räcker öppna uppgifter som sätts samman över tid.
Thüringen i centrum
Särskild uppmärksamhet har riktats mot delstaten Thüringen, där AfD är största parti och där delstatens säkerhetstjänst klassat partiet som extremistiskt.
Läs också
Där har AfD-politiker lämnat in en majoritet av alla säkerhetsrelaterade frågor under den nuvarande mandatperioden.
En av de politiker som hamnat i fokus är Ringo Mühlmann, AfD-ledamot i Thüringens delstatsparlament, vars återkommande frågor om bland annat drönarförsvar, polisens tekniska system och militära transporter väckt kritik från andra partier.
Flera av frågorna har rört områden som egentligen ligger nära utrikes- och försvarspolitik, trots att detta inte är delstatens ansvar.
Anklagelser om Kreml-närhet
AfD har länge drivit linjer som sammanfaller med ryska intressen, såsom att stoppa vapenstöd till Ukraina och återuppta energisamarbete med Moskva.
Partiets motståndare menar därför att frågorna inte bara är uttryck för politisk nyfikenhet, utan riskerar att gynna Ryssland i praktiken.
Läs också
Gröna och socialdemokratiska politiker har öppet ifrågasatt om AfD fungerar som en slags politisk kanal för ryska intressen i Tyskland.
Partiet slår ifrån sig
AfD:s företrädare avvisar anklagelserna och hävdar att de agerar inom lagens ramar. De menar att det är myndigheternas ansvar att avgöra vilken information som kan lämnas ut och att partiet bara speglar väljarnas oro kring säkerhet och militarisering.
Enligt partiet handlar det om transparens – inte om att bistå främmande makt.
Säkerhetsexperter varnar
Flera experter menar dock att intentionerna är sekundära. Oavsett om AfD agerar av ideologisk övertygelse eller av egen politisk strategi kan effekten bli densamma.
När stora mängder frågor rörande säkerhet, sabotage och militär logistik samlas över tid kan de användas för analys av aktörer som vill kartlägga Europas försvarsförmåga.
Läs också
En långsiktig strategi
Forskare som studerat AfD pekar på att partiet sedan inträdet i förbundsdagen 2017 systematiskt använt parlamentariska frågor för att pressa myndigheter och samla information.
Det ses som en del av en bredare strategi snarare än tillfälliga initiativ.
Frågan som nu diskuteras i Berlin är var gränsen går mellan demokratisk insyn och säkerhetsrisk – och om dagens regelverk räcker för att skydda känslig information.
Källa: Politico