Tusentals svenskar sitter fast i Mellanöstern efter att luftrum stängts i spåren av den upptrappade konflikten i regionen. Samtidigt växer kritiken mot hur svenska myndigheter hanterar situationen.
Just nu läser andra
Nu uppges Utrikesdepartementet kräva att familjer ska betala tusentals kronor – via Swish – för att få hjälp med hemresan.
Tusentals svenskar fast utomlands
När luftrum i delar av Mellanöstern stängdes efter de senaste attackerna i regionen blev många resenärer kvar i städer som Dubai och Doha.
Utrikesdepartementet uppskattar att tusentals svenskar befinner sig i området, och över 4 000 personer ska vara strandsatta i flygnaven Dubai och Qatar, enligt uppgifter till medier.
Det skriver Sveriges Radio.
Flera av dem vet fortfarande inte när de kan ta sig hem.
Läs också
– ”Det är ganska läskigt”, berättar en svensk som befinner sig i området för Sveriges Radio efter att ha hört explosioner i närheten.
Kravet: betala för hemresan
Svenskar som saknar pengar kan i vissa fall få ett lån från svenska staten för att ta sig hem. Men det är inget bidrag – pengarna ska betalas tillbaka.
Enligt uppgifter i medier kan kostnaden ligga på cirka 9 000 kronor per barn, något som i vissa fall ska hanteras via betalningstjänsten Swish.
Ambassader kan nämligen i nödsituationer låna ut pengar till hemresor, men bara om resenären saknar andra möjligheter att lösa situationen ekonomiskt, enligt information från Sweden Abroad.
Kritik mot regeringens hantering
Samtidigt riktas kritik mot hur regeringen agerat.
Läs också
Oppositionen menar att Sverige borde göra mer för att hjälpa sina medborgare. När andra länder diskuterar evakueringar uppger UD i nuläget att någon särskild evakueringsinsats inte planeras.
I stället uppmanas svenskar i regionen att registrera sig på den så kallade Svensklistan och följa ambassadernas information, enligt myndigheterna.
Osäkert när de kan komma hem
Situationen i regionen är fortfarande mycket osäker och flygtrafiken påverkas kraftigt.
För många av de svenskar som nu sitter fast utomlands återstår därför samma fråga:
När – och hur – de faktiskt kan ta sig hem.