Kenneth Glad
Ett nytt förslag skisserar ett gradvis steg mot djupare integration, utan att gå så långt som till fullt medlemskap. Tillvägagångssättet speglar en bredare försiktighet kring utvidgning, samtidigt som ett långsiktigt inträde hålls öppet.
Tyskland och Frankrike driver en reviderad väg för Ukrainas ambitioner inom Europeiska unionen, med erbjudande om närmare anpassning utan omedelbart medlemskap.
Förslaget, som beskrivs i dokument som granskats av Financial Times, kommer samtidigt som flera EU-regeringar motsätter sig en snabb utvidgning.
Det speglar en bredare debatt inom unionen om hur långt och hur snabbt den kan expandera.
De två länderna vill införa en ny kategori som skulle ge Ukraina en mer formell roll i EU:s strukturer, utan att ge fulla rättigheter. The New Voice of Ukraine rapporterar att initiativet framställs som en bro mellan kandidatstatus och medlemskap.
Denna omprövning följer motstånd bland medlemsstaterna mot tidigare förslag från Europeiska kommissionen, som föreslagit att länder skulle kunna ansluta sig innan alla reformer är genomförda.
Institutionell omprövning
Tysklands plan kretsar kring ett ”associerat medlemskap”, vilket skulle öppna dörren för Ukraina att delta i EU:s möten på hög nivå, inklusive sammankomster mellan ministrar och ledare.
Rösträtt skulle dock fortsatt vara förbehållen fullvärdiga medlemmar.
Frankrike har lagt fram en parallell idé, kallad ”integrerad statsstatus”. Även om den liknar den tyska modellen, betonar Paris att centrala finansiella verktyg, såsom jordbrukssubventioner, först bör bli tillgängliga efter ett fullt medlemskap.
Tillsammans speglar förslagen en oro bland större EU-ekonomier kring balansen i beslutsfattandet och den belastning som ett tidigt medlemskap skulle kunna innebära för gemensamma institutioner.
Finansiering och reformer
En central del av planen är att koppla djupare tillgång till EU:s system till mätbara reformframsteg.
I stället för att bevilja fulla förmåner direkt skulle Ukraina stegvis få tillgång till specifika program.
Enligt Financial Times ersätter detta tillvägagångssätt kommissionens tidigare koncept om ”stegvis utvidgning”, som många regeringar avvisade.
Enligt den modellen skulle medlemskapet ha kommit först, med förmåner som följd senare.
Det nya ramverket vänder på denna logik. Deltagande i finansieringssystem och politikområden skulle utökas gradvis och vara direkt kopplat till framsteg i anpassningen av ukrainsk lagstiftning till EU:s standarder.
Säkerhet och politik
Ett anmärkningsvärt inslag som diskuteras är en möjlig utvidgning av delar av EU:s ömsesidiga försvarsklausul. Detta skulle kunna ske genom politiska åtaganden snarare än formella fördragsändringar.
För Kyiv är detta betydelsefullt i en tid då medlemskap i Nato fortfarande är osäkert. Förslaget ligger dock långt ifrån att erbjuda fullständiga säkerhetsgarantier.
EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har sagt att Ukraina sannolikt inte kommer att uppfylla anslutningskriterierna till 2027, medan president Volodymyr Zelenskyj fortsatt siktar på den tidsramen.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har också betonat att uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna fortsatt är en förutsättning.
Planen lämnar Ukraina närmare knutet till EU än tidigare, men fortfarande utanför dess centrala beslutsfattande system.
Den väcker också en bredare fråga för unionen: om denna modell kan bli en mall för framtida kandidatländer som väntar vid dörren.
Källor: Financial Times, The New Voice of Ukraine
