Kenneth Glad
Den politiska rollen för Rysslands mäktigaste religiösa institution granskas återigen.
En nyligen publicerad bok hävdar att den rysk-ortodoxa kyrkan har utvecklats till något långt mer betydelsefullt än en andlig auktoritet. I en intervju med Kyiv Post säger författarna att institutionen i allt högre grad verkar i samklang med Moskvas politiska och geopolitiska agenda.
Boken, Wolves in Sheep’s Clothing: The Russian Orthodox Church’s Threat to European Security and Democracy, publicerades av Ibidem och Columbia University Press i februari.
Växande säkerhetsoro
Bokens författare, journalisten och analytikern Miceál O’Hurley och den ukrainska psykologen Oksana Shadrina, beskriver Moskva-patriarkatet som en del av ett bredare nätverk av ryskt inflytande utomlands.
I intervjun med den ukrainska nyhetskanalen pekade de på incidenter där präster med koppling till kyrkan utvisades från europeiska länder efter att myndigheter anklagat dem för verksamhet kopplad till underrättelseinhämtning eller politisk påverkan.
Deras forskning undersöker också kyrkans fastighetsinnehav runt om i Europa.
Enligt författarna ligger flera fastigheter kopplade till Moskva-patriarkatet nära regeringsbyggnader, militära anläggningar eller kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor bland säkerhetsanalytiker om varför just sådana platser har valts.
Tvist i Ukraina
Kyrkans inflytande har blivit en stor politisk fråga i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.
Kyiv har infört lagstiftning som syftar till att begränsa religiösa organisationer som fortfarande är institutionellt knutna till Moskva. Ryska tjänstemän och vissa kyrkliga företrädare har beskrivit åtgärderna som förföljelse av troende.
O’Hurley och Shadrina avvisar den tolkningen. I intervjun hävdade de att den ukrainska ortodoxa kyrkan, som historiskt varit knuten till Moskva-patriarkatet, fortsatt upprätthåller religiösa band till Moskva.
”Trots påståenden om motsatsen upprätthåller den band till Moskva”, sade de.
De noterade också att Ukrainas kyrkoråd, som representerar majoriteten av landets religiösa organisationer, inte i någon större utsträckning har upprepat anklagelser om religiöst förtryck.
Kyrkan och Kreml
Kärnan i debatten är relationen mellan den rysk-ortodoxa kyrkan och den ryska staten.
”Den rysk-ortodoxa kyrkan fungerar inte längre som en normal kyrka och tror inte heller som traditionell ortodoxi”, sade författarna. ”Objektivt sett har Moskva-patriarkatet alla kännetecken för ett ryskt statsorgan.”
Deras forskning hävdar att politiska budskap och religiös identitet i allt högre grad har smält samman inom institutionen.
I den miljön, menar de, kan kyrkans strukturer fungera som ett verktyg för att sprida ryska narrativ och inflytande utomlands.
Europeiska regeringar har enligt författarna först börjat förstå konsekvenserna, i takt med att oron växer över hur religiösa nätverk kan samverka med modern hybridkrigföring.
Källa: Kyiv Post.
