På Gotland fortsätter sommarfärjorna att föra besökare mot Visbys medeltida stadsmur. Men Sveriges största ö präglas nu också av krigsplanering, civilförsvarsövningar och sin nya roll inom Nato.
Gotland har blivit en central del av Sveriges försvarsplanering samtidigt som spänningarna kring Östersjön fortsatt är höga.
Sverige gick med i Nato 2024, skriver The Guardian, vilket avslutade mer än två århundraden av formell militär alliansfrihet och gjorde Gotland till en del av alliansens nordliga försvarsnätverk.
Ön ligger 87 kilometer från det svenska fastlandet och 275 kilometer från den ryska exklaven Kaliningrad, ett läge som ger den stor strategisk betydelse.
Trupper återvänder
Sverige återetablerade Gotlands regemente P18 år 2018 efter flera år av minskad militär närvaro och gjorde därmed en omsvängning från neddragningarna efter kalla kriget, som hade lämnat ön med ett betydligt mindre försvar.
Den satsningen har intensifierats sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022, och Gotland har fått en allt viktigare roll i Sveriges övergripande militära planering.
Överste Andreas Gustafsson sade till den brittiska tidningen att den som kontrollerar Gotland får ett mycket starkt strategiskt läge i Östersjön:
– Därför måste vi behålla kontrollen över Gotland – för Sveriges skull, men också för Natos.
Civil beredskap
Beredskapen omfattar nu mer än det militära. The Guardian rapporterar att läkaren Eva Rinblad har hjälpt grannar att se över nödförråd, tillgång till vatten och lokala samlingsplatser, som en del av ett bredare arbete för att göra samhällen mindre beroende av hjälp utifrån.
På frågan om vad som bör ske vid ett angrepp svarade Rinblad att samhället bör försöka fungera så normalt som möjligt i stället för att stänga ned helt. Hon menade att vardagsrutiner fortfarande är viktiga, särskilt för barnfamiljer och samhällsviktiga yrkesgrupper:
– Samhället ska försöka fungera så normalt som möjligt – förskolor ska vara öppna, skolor ska vara öppna och man ska gå till jobbet.
Svenska myndigheter uppger att Gotland kan bli isolerat om försörjningsvägarna störs, vilket gör lokal planering för livsmedel, vatten, el och sjukvård avgörande. På en ö kan även grundläggande samhällsservice bli svår att upprätthålla om färjetrafik, vägar eller kommunikationer avbryts.
Ingen slutlig plan
Upprustningen har brett stöd, men har också väckt lokal oro kring utveckling, byråkrati och hur beslut från Stockholm påverkar livet på ön.
Vissa invånare oroar sig för att nationella säkerhetsprioriteringar kan begränsa bostadsbyggande, energiprojekt och andra satsningar som utgår från lokala behov.
Den spänningen speglar Gotlands ovanliga situation. Ön är fortfarande ett populärt sommarresmål känt för Visby, färjetrafiken och landsbygden, samtidigt som den ses som ett förstahandstest på Sveriges beredskap.
Gotland är inte längre bara en semesterö. Det är nu en plats där Sverige prövar hur soldater, civila och lokala samhällsfunktioner skulle kunna stå emot en kris i Östersjön.
Utmaningen handlar inte bara om att förbereda sig för ett möjligt angrepp, utan också om att göra det utan att det vanliga livet på ön ständigt präglas av krigsförberedelser.
Källa: The Guardian