Jens Asbjørn Bøgen
Ungerns Kremlvänlige före detta ledare tycktes ha en förkärlek för att lägga veto mot beslut inom Europeiska unionen.
Enighet är något vackert i politiken, men om de senaste åren har lärt oss något så är det att det också är ett svårt sätt att fatta beslut när flera länder samlas för att komma överens om gemensamma ståndpunkter.
Ungerns numera tidigare premiärminister Viktor Orbán lade upprepade gånger in veto mot beslut om EU:s utrikespolitik och budgetfrågor, och när man ser tillbaka på historien om veton inom EU framträder en tydlig trend.
University College London-föreläsaren Michal Ovádek har skapat en webbplats där han följer veton från Europeiska unionens medlemsländer, och av de 48 veton som lagts sedan den 24 juni 2011 står Ungern för 21 – nästan hälften.
Det är tre gånger så många veton som landet med näst flest veton, Polen, som har sju.
Det är anmärkningsvärt att samtliga ungerska veton lades medan Viktor Orbán satt vid makten.
Men användningen av veton enbart för att få sin vilja igenom kan vara på väg att ta slut.
Inget mer ”politisk teater”
Budapest signalerade nyligen en massiv förändring i sin internationella strategi. Den tillträdande utrikesministern Anita Orban (inte släkt med Viktor Orbán) lovade att hennes regering ska sluta använda sitt veto inom Europeiska unionen enbart för att skapa dramatik.
Under en parlamentarisk utfrågning den 11 maj gjorde den tillträdande diplomaten sin hållning helt tydlig. Hon konstaterade att tidigare regeringar använde det kraftfulla vetoverktyget helt och hållet ”som politisk teater”, enligt hennes officiella uttalanden till lagstiftare, rapporterar The Kyiv Independent och Ukrainska Pravda.
Hennes uttalanden markerar ett tydligt brott med den senaste tidens politik. Tidigare premiärminister Viktor Orbán tillbringade flera år med att blockera avgörande stöd till Ukraina samtidigt som han rutinmässigt fördröjde hårda sanktioner mot Ryssland. Det var en mycket kontroversiell era.
Den envisa linjen skadade Ungerns relationer med grannländerna på djupet. Nu vill den nya premiärministern Péter Magyar desperat reparera dessa skadade relationer och återuppbygga förtroendet. Han hoppas också kunna säkra miljarder i frysta medel på vägen.
Skyddar nationella intressen
Det nya kabinettet tillträder officiellt den 12 maj. Magyar trängde nyligen undan det styrande partiet och lovade omedelbart att minska landets stora beroende av ryska energikällor.
Men de nya ledarna överger inte all tidigare politik. Den tillträdande utrikesministern gjorde det helt klart att Budapest fortfarande kommer att ingripa när ”verkliga ungerska intressen står på spel”, förklarade hon.
Ungern planerar att hålla sig helt utanför den pågående konflikten precis intill landets gräns. Landet vägrar att skicka vapen till den aktiva krigszonen.
Ledarna planerar också att övervaka hur Ukraina behandlar sina etniskt ungerska invånare. Budapest hävdar att nya språkregler inom utbildningssystemet aktivt diskriminerar minoritetsgruppen och orsakar djup regional frustration.
En olivkvist
Ukrainska tjänstemän förnekar bestämt dessa allvarliga anklagelser om diskriminering. De menar att utbildningslagarna helt enkelt hjälper till att bygga en starkare nationell identitet efter årtionden av yttre påverkan.
Trots det ser Kyiv en möjlighet till bättre tider framöver. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha meddelade planer på att erbjuda Budapest ett helt nytt paket med idéer för att lösa konflikten.
Han delade sina optimistiska förhoppningar strax före ett viktigt möte i Bryssel. ”Vi är öppna för ett nytt kapitel i de bilaterala relationerna”, sade Sybiha tydligt till pressen.
En snabb överenskommelse skulle kunna förändra allt för hela regionen. Den skulle äntligen kunna bana väg för att Ukraina ska inleda formella medlemskapsförhandlingar med Europeiska unionen.
Källor: Ungerns parlament, Ukrainas utrikesministerium, The Kyiv Independent, Ukrainska Pravda, EU veto tracker av Michal Ovádek
