Kenneth Glad
Militära ledare omvärderar hur snabbt hot kan gå från påtryckningar till konfrontation. Diskussionen handlar inte längre bara om vapen, utan också om hastighet, motståndskraft och produktionskapacitet.
Lettlands försvarschef, generalmajor Kaspars Pudāns, säger att Ryssland kan se åren före 2030 som ett sällsynt tillfälle att testa Nato medan Europa fortfarande bygger upp sitt försvar.
I en intervju med Deutsche Welle vid Kyiv Security Forum sade Pudāns att den farligaste perioden kan vara 2027–2029, innan Natos nya förmågor är fullt ut på plats.
Ryssland utövar redan påtryckningar
Pudāns sade att Lettland följer rysk aktivitet nära sina gränser, inklusive övervakning, provokationer, cyberoperationer och migrationsrelaterade påtryckningar.
Han menade att dessa handlingar visar lika mycket svaghet som fara, eftersom varje incident får Lettland att förbättra sina rutiner och stärka samhällets beredskap i bredare bemärkelse.
Sedan 2019 har Lettland reviderat sin modell för totalförsvar så att kommuner, statliga myndigheter, ideella organisationer och familjer alla har en roll i landets motståndskraft.
Pudāns sade att Ryssland för närvarande inte kan genomföra ett fullskaligt angrepp mot Nato medan en stor del av dess militär fortfarande är bunden i Ukraina.
Men om kriget fryses eller avslutas varnade han för att vissa mobiliserade trupper kan flyttas till nya baser nära Natos gränser, inklusive i norra Ryssland.
– Om jag hade suttit i Kreml skulle jag säga att mitt möjlighetsfönster var 2027–2029, sade han.
Ukraina formar Lettlands försvar
Den lettiske befälhavaren sade att Ukraina har köpt Nato tid och förändrat hur Lettland ser på försvar, teknik och innovation.
– Vi vill lära oss av Ukraina, inte bara när det gäller användningen av teknik, sade Pudāns. – Vi har ett slags allians, kanske både informell och defensiv, men vi är fullt medvetna om att vår försvarslinje – Lettlands och de baltiska ländernas – går genom Ukraina.
Financial Times rapporterade att Pudāns också anser att Rysslands fördel inom drönare ligger i massproduktion, inte nödvändigtvis i bättre teknik.
Pudāns sade att drönare och autonoma system inte helt kommer att ersätta soldater, men att de kommer att stärka dem.
– Jag skulle säga tillsammans med infanteriet, sade han. – Infanteriet kommer fortsatt att vara de som erövrar och håller territorium.
Lettland har gått mot försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP, där mer än hälften av budgeten riktas mot ny teknik och ny materiel.
Källor: Deutsche Welle, Financial Times
