Kenneth Glad
Kameraförsedda glasögon har blivit en del av en bredare debatt om hur ny teknik bör användas i offentliga miljöer. För vissa människor kan samma funktioner som väcker oro också ge praktisk hjälp i vardagen.
Smarta glasögon med artificiell intelligens skapar en allt svårare avvägning mellan personlig integritet och tillgänglighet.
Enheter utrustade med kameror kan fånga människor på bild utan deras vetskap, vilket har lett till krav på hårdare restriktioner. Samtidigt kan kamerorna förse AI-system med visuell information som hjälper blinda och synskadade användare att förstå sin omgivning.
Enligt TV 2 har Danmarks Red-Green Alliance krävt ett förbud mot Metas smarta glasögon på grund av oro för inspelningar utan samtycke. Eva Flyvholm, partiets talesperson i teknikfrågor, sade att restriktionerna bör innehålla undantag för personer som behöver enheten på grund av en funktionsnedsättning.
Kontroversen påverkar också hur vissa synskadade användare känner inför att bära glasögonen offentligt. Danska föreningen för blinda uppgav för TV 2 att medlemmar har uttryckt oro för negativa reaktioner från människor som främst förknippar enheterna med dold filmning. Det skapar ytterligare ett problem utöver regleringen: Användare som är beroende av tekniken som hjälpmedel kan också mötas av misstänksamhet enbart på grund av de glasögon de bär.
Tillgängligheten ger praktiska fördelar
Metas glasögon kombinerar kameror, mikrofoner, högtalare och artificiell intelligens. Systemet kan bearbeta visuell information för att beskriva omgivningen, identifiera föremål och läsa upp text.
Diana Stentoft, nationell ordförande för Danska föreningen för blinda, sade till TV 2 att funktionerna kan minska behovet av hjälp från seende personer vid vardagliga uppgifter. Användare kan be glasögonen att läsa skyltar, kontrollera färgen på kläder eller ge information som annars skulle kräva hjälp från någon annan.
Kanalen intervjuade 64-årige Holger Roeijen, som har varit blind i mer än 40 år. Han använder glasögonen för att läsa, hitta föremål och få information när han navigerar på gator.
Roeijen använder också enheten för att få beskrivningar av människor och situationer omkring honom. I ett exempel fotograferade han sin fru och fick en beskrivning som angav att hon log och verkade glad. För någon som inte kan se ansiktsuttryck kan sådan omedelbar återkoppling göra vardagliga interaktioner mer tillgängliga.
En annan användare, 75-årige Kai Østergaard, sade till TV 2 att tekniken har hjälpt honom att klara fler dagliga uppgifter utan hjälp. Han använder också glasögonen för att skilja mellan hushållsprodukter som annars kan vara svåra att identifiera enbart genom beröring.
Oron kring inspelningar kvarstår
Integritetsfrågan är fortfarande den främsta invändningen mot kameraförsedda glasögon.
I maj rapporterade BBC att flera kvinnor uppgav att en man i hemlighet hade filmat dem med smarta glasögon och senare krävt pengar för att ta bort videor som publicerats på nätet. Fallet uppmärksammade hur enkelt bärbara kameror kan användas utan att personer i närheten inser att de blir filmade.
TV 2 har också hänvisat till farhågor från en konsumentpolitisk rådgivare vid Danska konsumentrådet, en oberoende ideell organisation som företräder konsumentintressen i Danmark. Rådgivaren varnade för att personer i närheten kan ha svårt att avgöra när en inspelning pågår.
Till skillnad från en telefon eller en vanlig kamera kan smarta glasögon sitta kvar på en persons ansikte under vanliga samtal och när personen rör sig i offentliga miljöer, vilket gör användningen mindre iögonfallande.
Flera organisationer har också varnat för att smarta glasögon kan göra det svårare för människor att veta när de blir filmade. Oron gäller inte bara enskilda fall av missbruk, utan också frågan om glasögonen gör det tillräckligt tydligt för personer i närheten att en inspelning pågår.
Reglerna måste tillgodose båda behoven
Danska föreningen för blinda har tagit avstånd från missbruk av tekniken, samtidigt som organisationen medger att kameraförsedda glasögon kanske inte är lämpliga i alla miljöer, skriver TV 2.
Organisationen har pekat på platser som simhallar som exempel på miljöer där det kan vara olämpligt att bära kameraförsedda glasögon, även för någon som använder dem som ett hjälpmedel. Organisationens ståndpunkt är att restriktioner bör ta hänsyn till var och hur tekniken används, i stället för att behandla all användning på samma sätt.
För vissa användare skulle ett totalförbud få direkta konsekvenser för vardagen. Kai Østergaard sade till TV 2 att han skulle ha svårt att återgå till ett liv utan glasögonen, eftersom de nu hjälper honom att få tillgång till information som han annars inte skulle kunna få fram på egen hand.
Den bredare utmaningen för lagstiftare är att avgöra hur dold filmning kan motverkas utan att samtidigt hindra användning som hjälpmedel och som kan ge synskadade människor större självständighet.
Källor: TV 2; BBC
