Mimmo Wiestål Fischetti
Belarus har anslutit sig till USA:s president Donald Trumps nya konfliktinitiativ ”Board of Peace”. Beskedet får ögonbryn att höjas i Europa, eftersom landet fortsatt är hårt sanktionerat och styrs av president Aliaksandr Lukashenka – som anklagas för att krossa oppositionen och samtidigt stötta Rysslands krig i Ukraina.
”Välkomnar Belarus som grundande medlem”
Initiativet bekräftade anslutningen i ett inlägg på X och kallade Belarus en ”grundande medlem” i organisationen, skriver Euronews.
Samtidigt är det oklart om Minsk har betalat den avgift som enligt stadgan krävs för permanent medlemskap: 1 miljard dollar. I dokument som medier tagit del av beskrivs annars ett treårigt mandat för länder som inte betalar.
Minsk: redo att forma ny säkerhetsordning
Belarus utrikesministerium uppgav förra veckan att landet är redo att ta en aktiv roll i att bygga en ny global och regional säkerhetsarkitektur.
Formuleringen sticker ut, eftersom Belarus i praktiken länge varit en nära allierad till Moskva – och anklagas för att ha hjälpt Ryssland militärt genom att låta ryska styrkor använda belarusiskt territorium vid invasionens start 2022.
Lukashenkas järngrepp och EU:s sanktioner
Lukashenkas styre har varit under hård press från EU-sanktioner efter presidentvalet 2020, som följdes av massprotester och en våldsam repression mot demonstranter och oppositionella.
Ytterligare sanktioner infördes efter att Belarus blev en strategisk språngbräda för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
USA har samtidigt lättat på vissa sanktioner i utbyte mot att belarusiska politiska fångar släppts – men oron kvarstår kring Lukashenkas grepp om makten, som han hållit sedan 1994.
Ryska robotar i Belarus spär på oron
Belarus roll i kriget har också aktualiserats efter uppgifter om att Ryssland nyligen placerat ut den kärnvapenkapabla hypersoniska roboten Oreshnik i landet.
Kreml har inte sagt hur många system som skickats eller om de bär kärnvapen, men Lukashenka har själv hävdat att upp till tio Oreshnik-system ska stationeras i Belarus.
Trumps fredsplan växer – men väst saknas
”Board of Peace” startade som ett initiativ kopplat till vapenvilan i Gaza, men har nu breddats till att – enligt Trump – fungera som en global plattform för medling i internationella konflikter.
Trump skrev under stadgan vid World Economic Forum i Davos förra veckan, tillsammans med flera ledare från grundarländer, däribland Argentinas Javier Milei och Ungerns Viktor Orbán.
Trump säger att fler än 50 länder kan komma att ansluta – i ett upplägg som av kritiker beskrivs som ett försök att utmana FN:s säkerhetsråds roll.
Europa säger nej – Amnesty sågar upplägget
Flera europeiska länder har tackat nej till inbjudan, däribland Frankrike, Tyskland, Norge och Sverige.
Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard var en av de skarpaste kritikerna och menade att initiativet försöker efterlikna FN:s uppkomst – men att det misslyckas.
USA:s utrikesminister Marco Rubio har samtidigt försvarat satsningen och beskrivit den som ett forum för ”handling”, men medgav att detaljerna fortfarande är oklara och att arbetet är under utveckling.
Lukashenka vill framstå som fredsmäklare
Trots Belarus nära band till Kreml har Lukashenka på senare tid försökt profilera sig som en möjlig fredsmäklare och föreslagit Belarus som plats för framtida samtal mellan Moskva och Kyiv.
Han har också sagt att en lösning förr eller senare kommer – även om han samtidigt beskrivit konflikten som långvarig.
Ett medlemskap som riskerar att bli politiskt sprängstoff
Belarus inträde i ”Board of Peace” kan bli en belastning för Trumps projekt, eftersom landet ses som en central del av Rysslands krigsmaskineri – och eftersom Lukashenkas styre fortsatt kopplas till omfattande övergrepp mot oppositionella.
Samtidigt ger medlemskapet Minsk en ny internationell plattform, i ett läge där landet är isolerat av sanktioner och politiskt misstroende i stora delar av Europa.
