Mimmo Wiestål Fischetti
Inför fredssamtalen i Alaska höjer europeiska ledare rösten. Deras budskap till USA:s president Donald Trump är tydligt: Ukraina får inte offras och Europas säkerhet får inte urholkas när han träffar Vladimir Putin.
Trump möter Rysslands president Putin på fredag för att diskutera ett möjligt slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina, som nu är inne på sitt tredje år. Under sin andra mandatperiod har han ofta kört över EU i både politik och handel, men Europas ekonomiska styrka och politiska inflytande gör det svårt för honom att helt bortse från deras krav, skriver Politico.
Trots att inga europeiska ledare – och inte heller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – är inbjudna till mötet, har Trump nyligen haft ett samordnat videosamtal med EU-toppar. Där lovade han att försöka säkra tillbaka en del av det territorium Ukraina förlorat.
Europa håller hårt på principerna
EU-länderna, som nu är den största källan till militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina, sitter på flera avgörande kort. Ett av dem är de tiotals miljarder euro i frysta ryska tillgångar som är centrala i varje framtida fredsavtal.
I ett gemensamt uttalande på tisdagen välkomnade 26 av EU:s 27 ledare Trumps fredsinitiativ, men underströk att ”vägen till fred i Ukraina inte kan bestämmas utan Ukraina” och att ”internationella gränser inte får ändras med våld”.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz betonade inför onsdagens samtal med Trump att diskussionen skulle handla om press på Ryssland, villkor för fred, territoriella frågor och säkerhetsgarantier. EU:s utrikeschef Kaja Kallas var ännu tydligare: inget ska förhandlas bort innan Ryssland gått med på ett fullständigt och villkorslöst eldupphör, övervakat av ett starkt kontrollsystem.
Tuffare linje än Washington
De senaste månaderna har europeiska ledare ofta intagit en mer Ukraina-vänlig position än Trump. Flera av EU:s tunga aktörer – Tyskland, Frankrike, Polen, Finland, Storbritannien och EU-kommissionen – har gemensamt varnat för att ett fredsavtal måste respektera Ukrainas territoriella integritet, vilket i praktiken innebär att landet inte ska tvingas avstå mark.
Trump och hans förhandlare har öppnat för så kallade ”landbyten” med Ryssland, något som även vissa amerikanska senatorer lyft. Men presidenten har samtidigt sagt att han vill försöka få tillbaka delar av det ockuperade området till Ukraina. Hans senaste uttalanden visar att hans hållning gradvis närmat sig EU:s efter månader av resultatlösa kontakter med Kreml.
Frysta tillgångar som förhandlingsvapen
En annan faktor som ger Europa inflytande är de cirka 200 miljarder euro i frysta ryska tillgångar som ligger hos det belgiska clearinghuset Euroclear. Dessa medel ses som nyckeln till att finansiera Ukrainas återuppbyggnad när kriget är över.
Samtidigt har Ukraina fortsatt att kräva att Ryssland frigör krigsfångar och återlämnar tusentals bortförda ukrainska barn – krav som fått starkt stöd från europeiskt håll.
Europa vill sätta agendan
Även om Trump gärna agerar självständigt har EU nu tydligt markerat att deras röster måste höras. Deras ekonomiska stöd, militära hjälp och strategiska resurser gör dem till en ofrånkomlig spelare i varje uppgörelse.
När dörrarna stängs i Alaska på fredag kommer det officiellt bara att vara USA och Ryssland vid bordet. Men i kulisserna är Europa allt annat än tyst – och deras krav kan bli avgörande för vilken fred Ukraina till slut får.
