Mimmo Wiestål Fischetti
Frankrikes politiska system knakar i fogarna. President Emmanuel Macron jagar ännu en ny premiärminister, oppositionen vädrar morgonluft och krav på hans avgång hörs nu högt även från etablerade politiska röster. Men även om Macron skulle kliva åt sidan är det få som tror att problemen skulle försvinna.
En femte republik på fallrepet
När Charles de Gaulle skapade den femte republiken 1958 byggde den på starka presidenter och stabila institutioner. Under decennierna har systemet överlevt strejker, protester och impopulära ledare. Presidenterna har i regel suttit sina mandatperioder ut, även om populariteten ofta rasat längs vägen, skriver Politico.
I dag är läget annorlunda. Parlamentet är lamslaget, budgetförhandlingar kör fast och ekonomin skakar. Opinionsmätningar visar att ett nyval inte skulle lösa krisen – snarare cementera det dödläge som redan lamslagit landet.
Macron pressad från alla håll
Emmanuel Macron står inför sin femte premiärminister på knappt två år, sedan François Bayrou riskerar att petas efter kontroversiella nedskärningsplaner. Men frågan är om någon ny regeringschef faktiskt kan driva igenom de miljardbesparingar som krävs för att undvika en skuldkris.
Samtidigt ökar pressen från oppositionen. Högerextrema Nationell samlings Jordan Bardella och vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon kräver öppet Macrons avgång. Även mittenpolitiker och etablerade kommentatorer börjar tala om presidentens framtid på ett sätt som för bara något år sedan var otänkbart.
“Vi hör det här till och med från personer nära Macrons egen krets,” säger Ipsos-analytikern Mathieu Gallard.
Avgången som inte löser något
Trots spekulationerna är det osannolikt att Macron frivilligt lämnar Élyséepalatset i förtid. Hans mandat löper till 2027, och en exit nu skulle inte bryta låsningen. Enligt statsvetaren Benjamin Morel visar alla prognoser att ett nyval snarare skulle resultera i ännu ett splittrat parlament – med något fler mandat för Marine Le Pens parti.
Det politiska landskap som skapades när Macron krossade den gamla blockpolitiken 2017 har nu vänt sig mot honom. “Jag har inte sett en sådan osäkerhet sedan 1968,” säger Eric Chaney, tidigare chefsekonom på AXA, och jämför med studentupproret som skakade hela landet.
Ekonomin – den verkliga knäckfrågan
Oavsett vem som styr pekar allt på att Frankrike måste ta itu med sitt enorma budgetunderskott. Bayrou har varnat för ett grekiskt scenario om skulderna inte bromsas, och finansmarknaderna börjar bli nervösa.
Men här stöter både Macron och oppositionen på samma hinder: folket. Protesterna mot pensionsreformen 2023 och de fortfarande färska minnena av Gula västarnas massrörelse visar hur starkt motståndet är mot åtstramningar. “Vi kommer fortsätta öka underskotten, inget kommer hända och läget blir bara värre,” säger Gaspard Gantzer, tidigare rådgivare åt François Hollande.
Ett Frankrike utan kompass
Frågan är inte bara om Macron kan överleva politiskt – utan om själva systemet kan leverera stabilitet. Om EU:s kärna Frankrike uppfattas som ett ekonomiskt sorgebarn kan även relationen till Tyskland och Europeiska centralbanken sättas på spel.
Men även om Berlin skulle sätta hårt mot hårt återstår den svåraste uppgiften: att övertyga fransmännen. Historien visar att folket gärna gör uppror – men sällan accepterar besparingar. Att bli av med Macron kan därför verka lockande för många, men risken är att nästa steg blir ännu mer kaotiskt.
