Mimmo Wiestål Fischetti
Frankrike och Storbritannien bekräftar nu att de är beredda att sätta in soldater på ukrainsk mark efter en framtida vapenvila. Beskedet kommer i ett läge där väst försöker bygga ett helt nytt system av säkerhetsgarantier – för att avskräcka Ryssland från ett nytt angrepp och göra ett fredsavtal mer trovärdigt.
Det framgår av en gemensam deklaration som undertecknats av Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj efter ett möte med den så kallade ”Coalition of the Willing” i Paris. Enligt Reuters och Financial Times handlar det om den hittills tydligaste europeiska planen för ett ”efterkrigsläge” i Ukraina.
Trupper ska placeras bort från fronten
Keir Starmer säger att Storbritannien och Frankrike vill bygga upp militära nav runt om i Ukraina och skapa skyddade anläggningar för vapen och utrustning – allt för att stärka Ukrainas försvar även efter en vapenvila. Det rapporterar The Guardian.
Macron betonar samtidigt att den multinationella styrkan ska placeras ”bort från kontaktlinjen” och verka i luft, till sjöss och på land. Syftet är, enligt honom, att ge ”trygghet” och minska risken för att Ryssland attackerar igen. Reuters beskriver upplägget som en del av en större avskräckningsstrategi där USA också spelar en central roll.
USA ska leda högteknologisk övervakning av vapenvilan
En annan nyckel i paketet är en amerikanskt ledd mekanism som ska övervaka en vapenvila. Enligt Reuters och Financial Times diskuteras ett system med drönare, satelliter och sensorer som kan upptäcka brott mot överenskommelsen och peka ut vem som bär ansvar.
USA:s delegation leddes i Paris av Steve Witkoff och Jared Kushner, två förhandlare utsedda av president Donald Trump, skriver Reuters. Det var första gången de deltog i formatet på plats, enligt nyhetsbyrån.
“Artikel 5-liknande” löfte kan kräva riksdagsomröstningar
Det kanske mest kontroversiella förslaget är en juridiskt bindande skyldighet att hjälpa Ukraina om landet utsätts för en ny rysk attack – något som enligt flera uppgifter liknar Natos artikel 5, men utan att Ukraina blir medlem i alliansen. Reuters beskriver det som en modell där stödet kan vara militärt, logistiskt, ekonomiskt och diplomatiskt.
Problemet: det kan kräva ratificering i flera nationella parlament – och i USA en omröstning i kongressen. Det gör upplägget politiskt svårsålt i länder där stödet för Ukraina blivit mer splittrat, enligt Reuters.
Tyskland och Spanien öppnar – men sätter villkor
Efter mötet i Paris sade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz att ett tyskt bidrag kräver godkännande i förbundsdagen och att man i nuläget främst ser truppinsatser i länder som gränsar till Ukraina, enligt Reuters. Samtidigt lade han till att Tyskland ”inte utesluter något”.
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez meddelade att han vill inleda samtal med de största partierna om Spaniens bidrag – och öppnade för att även det kan inkludera trupp.
Zelenskyj: “Ett stort steg framåt – men inte tillräckligt än”
Zelenskyj kallade mötet för ett ”stort steg framåt”, men betonade att säkerhetsgarantierna i sig inte räcker så länge kriget fortsätter. Enligt The Guardian och Reuters är det fortfarande oklart om Ryssland överhuvudtaget är berett att kompromissa om ett fredsavtal.
Samtidigt sammanfattade Starmer läget med en tydlig markering: väst kan bara nå en fredsuppgörelse om Vladimir Putin faktiskt är redo att ge efter, skriver The Guardian.
Därför är detta en vattendelare
Om planen blir verklighet skulle den innebära en ny typ av europeiskt säkerhetsengagemang i Ukraina: trupp närvarande i landet, amerikansk teknisk övervakning av vapenvilan och ett löfte om hjälp som försöker efterlikna Natos kollektiva försvar – men utan att Ukraina går med i Nato.
Men vägen är långt ifrån rak. Pengar, trupper, mandat och parlamentariska beslut återstår – och framför allt: en vapenvila som faktiskt håller.
