Mimmo Wiestål Fischetti
Brussels nya löfte – och risken att unionen ändå lämnas utanför.
När Israels premiärminister Benjamin Netanyahu nyligen sa till Euronews att Europa blivit ”irrelevant” i Mellanösterns fredsprocess, väckte det en fråga som nu hänger tung över Bryssel: kan EU återta sin roll när återuppbyggnaden av Gaza står på dagordningen?
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade på måndagen att unionen står ”helt bakom” fredsplanen för Gaza, som förhandlats fram av USA, Qatar, Egypten och Turkiet.
”Vi är redo att bidra till dess framgång med alla verktyg vi har till förfogande,” skrev hon på X. ”Och vi kommer att ge EU-stöd till återuppbyggnaden av Gaza.”
Samtidigt bekräftade EU:s utrikeschef Kaja Kallas att EU på onsdag återstartar sin civila insats vid gränsövergången Rafah mellan Gaza och Egypten – ett steg som ska stötta vapenvilan, skriver Euronews.
En union som länge stått still
Under två år har interna splittringar lamslagit EU:s svar på Gaza-konflikten. Unionen har mest uttryckt ”djup oro” och försiktiga diplomatiska formuleringar – något som fick Netanyahu att avfärda Europa som irrelevant.
Men med det första steget i USA:s president Donald Trumps fredsplan avklarat – frigivningen av gisslan och palestinska fångar – hoppas EU nu kunna spela en mer aktiv roll i de kommande faserna.
Nästa fas blir avgörande
Den andra fasen i planen handlar om att skapa ett nytt styre i Gaza utan Hamas, att införa en multinationell styrka och att avväpna Hamas.
Hur detta ska gå till återstår att se. ”Även i de mest optimistiska scenarierna talar vi inte om verklig fred,” skriver Richard Haass, tidigare ordförande för Council on Foreign Relations i New York.
Han påpekar att Hamas kan uteslutas formellt, men ändå behålla inflytande – kanske mer än någon annan aktör.
Snabba resultat krävs för Gazas befolkning
För människorna i Gaza är behovet akut: mat, vatten, sjukvård och bostäder måste på plats snabbt. Infrastruktur har jämnats med marken, och experter varnar för att återhämtningen kan ta decennier och kosta miljarder dollar.
En gemensam rapport från EU, Världsbanken och FN i februari uppskattade kostnaden till 53 miljarder dollar, varav 20 miljarder krävs redan under de tre första åren.
Det är här Europa kan göra skillnad.
”Nu måste EU använda sin tyngd”
”Nu är det dags för EU att använda sin hävstång,” skriver Rym Montaz från tankesmedjan Carnegie Europe. ”Det kan maximera Europas chans att bidra till slutet på den mest dödliga och destabiliserande konflikten i sin södra grannskap.”
Enligt Liel Maghen, policyanalytiker vid israeliska Mitvin Institute, borde EU omedelbart lansera en särskild återhämtningsfond. Den skulle kunna integreras i det återuppbyggnadsprogram som Egypten och Palestinska myndigheten redan arbetar med, och styra biståndet mot långsiktigt kapacitetsbyggande.
Von der Leyen har redan presenterat idén om en internationell givarkoalition för att samordna stödet till Gaza – ett sätt att säkerställa transparens och effektiv resursanvändning.
Om europeiska pengar bidrar till varaktig fred i Mellanöstern kan EU åter bli en central aktör i regionen.
Men risken finns att Europa hamnar utanför igen
Det finns dock ett annat scenario. Enligt Trumps plan ska Gaza styras av en ”teknokratisk och apolitisk” övergångskommitté bestående av palestinska och internationella experter. Överinseendet ska ligga hos ett ”Board of Peace” lett av Trump själv.
Tidigare brittiske premiärministern Tony Blair uppges vara en av medlemmarna – men inga EU-ledare finns med i planen.
Dessutom ska en internationell stabiliseringsstyrka (ISF) sättas in i Gaza, med deltagare från bland annat Egypten, Qatar och Turkiet – men inte från Europa.
Det är en påminnelse om att de som har stövlar på marken också får politiskt inflytande.
Kan pengar väga tyngre än politik?
Om EU lyckas samla resurser och koordinera återuppbyggnaden kan ekonomin bli dess väg tillbaka till relevans. Men om inflytandet på marken uteblir riskerar Europa att åter hamna vid sidlinjen – ännu en gång reducerat till observatör snarare än aktör.
