Mimmo Wiestål Fischetti
Kroppskameror ska nu delas ut till alla Homeland Security-officerare i fält i Minneapolis, enligt USA:s inrikessäkerhetsminister Kristi Noem. Beskedet kommer efter två uppmärksammade dödsskjutningar där förbipasserandes videor väckt frågor om vad som faktiskt hände – och ökat kraven på ansvar och insyn.
“Effective immediately” – kameror till alla i fält
Noem skrev på X att satsningen startar direkt i Minneapolis och kopplade den till ökad transparens. Hon formulerade det så här:
“Effective immediately we are deploying body cameras to every officer in the field in Minneapolis,” skrev Noem, enligt AP.
Hon tillade att programmet ska byggas ut i hela landet, men först när finansiering finns på plats:
“As funding is available, the body camera program will be expanded nationwide. We will rapidly acquire and deploy body cameras to DHS law enforcement across the country,” skrev hon.
Två dödsfall – videor som skaver mot myndigheternas första bild
Bakgrunden är två separata dödsskjutningar i Minneapolis i januari: Renée Good dödades den 7 januari och Alex Pretti sköts ihjäl den 24 januari. I båda fallen har videoklipp från personer på plats lett till att uttalanden från federala företrädare ifrågasatts och granskas hårdare.
I fallet Pretti uppger DHS att det finns kroppskameramaterial från flera agenter, medan uppgifter pekar på att det inte fanns någon kroppskamera på plats vid skjutningen av Good, skriver The Washington Post.
Nationell utrullning – men pengarna avgör
Noem säger att nästa steg är en nationell utbyggnad, men att den hänger på budgeten. Samtidigt visar uppgifter om nuläget en stor lucka mellan behov och tillgång: ICE har tusentals anställda men betydligt färre kroppskameror, och även andra delar av DHS har begränsad täckning.
Det gör att Minneapolis blir ett slags pilot – i en fråga som snabbt blivit politiskt laddad, där både transparens och operativa resurser står i centrum.
Vad händer nu?
För DHS är beskedet ett försök att dämpa kritiken och återta initiativet efter veckor av hård granskning. För kritikerna är frågan snarare varför kroppskameror inte redan var standard – särskilt under insatser som riskerar att sluta i dödligt våld. I praktiken lär mycket avgöras av två saker: vad utredningarna landar i, och om kongressen faktiskt skjuter till pengarna som krävs för att kamerorna ska bli regel i hela USA.
