Mimmo Wiestål Fischetti
På fredag möts USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin för första gången på amerikansk mark. Men enligt Rysslandsexperten Jakob Hedenskog kan samtalen få konsekvenser som sträcker sig långt bortom Ukraina – och in i Europas hjärta.
Ett möte med höga insatser
Mötet äger rum i Alaska och har beskrivits av Trump som ett ”feel out”-tillfälle – en chans att känna av hur Putin resonerar och om det finns grund för fortsatta diskussioner. Presidenten har redan öppnat för ett nytt möte längre fram, skriver Expressen.
– Det finns en mycket god chans att vi kommer ha ett andra möte, och att det kan bli mer produktivt än det första, sade Trump under onsdagen.
Men för Jakob Hedenskog, forskare vid Utrikespolitiska institutet, är det långt ifrån självklart att mötet är en väg mot fred.
– Att mötet ens hålls är en risk i sig, särskilt när det gäller just Trump och Putin. De möjliga följderna oroar mig djupt, säger han.
”En belöning för Putin”
Att Putin bjuds in till USA ser Hedenskog som en symbolisk seger för den ryske ledaren.
– Det ger honom legitimitet han inte förtjänar. Han är trots allt efterlyst för krigsbrott av Internationella brottmålsdomstolen i Haag, säger han.
Hedenskog varnar också för att USA kan komma att förhandla om Ukrainas framtid utan att landet själv får delta – något han kallar ett farligt spel.
Historisk parallell till Münchenavtalet
Hedenskog jämför situationen med 1938 års Münchenavtal, där Tjeckoslovakien tvingades lämna ifrån sig Sudetlandet till Nazityskland i hopp om att undvika krig. Bara månader senare följde fler tyska ockupationer, och året därpå bröt andra världskriget ut.
– Putins krav på ukrainskt territorium, även områden Ryssland inte kontrollerar i dag, riskerar att trigga fler annekteringar. Det kan bara spä på Kremls aptit, säger Hedenskog.
Även tidigare statsminister Carl Bildt lyfte faran i Sveriges Radios ”Studio Ett”:
– ”Münchenfaran” finns där, även om jag inte tror att det är nära förestående, sade han.
Nästa mål kan ligga nära Sverige
Om Ukraina tvingas göra territoriella eftergifter kan det bana väg för nya ryska offensiver. Enligt Hedenskog kan Ryssland, efter en militär återhämtning, rikta in sig på nya länder.
– Vi kan tala om militära attacker, hybridkrigföring eller cyberangrepp – det senare pågår redan. Moldavien, Georgien och Kazakstan ligger i riskzonen, men även Baltikum, Polen eller Finland kan drabbas, säger han.
En osäker framtid för Europa
Trots att det är osäkert om mötet i Alaska leder till några konkreta avtal, ser Hedenskog fler risker än möjligheter.
– Jag hoppas att det värsta scenariot aldrig blir verklighet, men jag har svårt att se hur detta kan sluta positivt för vare sig Ukraina eller Europa, säger han.
