Mimmo Wiestål Fischetti
Minnet av diktatorn hyllas medan spåren av förtrycket suddas ut.
I dagens Ryssland växer kulten kring Josef Stalin. Nya statyer reses, gamla monument återställs – samtidigt som minnet av de miljontals offer han lämnade efter sig bleknar. Samtidigt stängs museer över Sovjetunionens mörkaste kapitel, och skolböcker skrivs om för att tona ner diktatorns brott.
Stalin får nytt liv i det offentliga rummet
I maj invigdes en ny version av ett 60-talsmonument över Stalin på tunnelbanestationen Taganskaja i Moskva. Det väckte både hyllningar och kritik – men var långt ifrån en enskild händelse. Över 110 monument tillägnade Stalin har enligt uppgifter rests i Ryssland, varav 95 under Vladimir Putins styre, skriver SVT Nyheter.
Många av statyerna hade tidigare rivits efter Sovjetunionens fall, men nu återställs de steg för steg. Det är en tydlig signal om vilken riktning den ryska historieskrivningen tagit.
Skolböcker hyllar Stalin – och kopplar kriget i Ukraina till Andra världskriget
Det är inte bara gator och torg som förändras. Även ryska skolböcker har skrivits om för att framställa Stalin i en mer positiv dager. Fokus ligger nu på hans roll under Andra världskriget – medan massutrensningar, svält och förtryck får mindre utrymme.
Putins tidigare kulturminister, Vladimir Medinskij, är en av arkitekterna bakom den nya läroplanen. I de uppdaterade historieböckerna finns också ett kapitel om kriget i Ukraina, där konflikten jämförs med kampen mot Nazityskland – och Ryssland framställs som den återkommande befrialsenationen.
Förintelsen av minnet – museer om förtrycket tystas
Medan Stalin lyfts fram i positivt ljus, pågår en tyst rensning av landets minneskultur. Museer som berättar om Sovjetunionens brott har fått stänga. Ett exempel är det välkända Gulag-museet i Moskva, som stängde i slutet av 2024 – officiellt på grund av brandsäkerhet, men kritiker pekar på ett politiskt beslut.
I stället öppnar nya utställningar i ryska städer – även i ockuperade delar av Ukraina – där kriget i Ukraina presenteras som en fortsättning på Sovjetunionens kamp mot fascismen.
En kontrollerad berättelse – och ett land som väljer vad det vill minnas
Rehabiliteringen av Stalin sker inte i ett vakuum. Den är en del av ett bredare försök att omforma Rysslands nationella identitet, där styrka, seger och historisk stolthet står i centrum – även om det innebär att blunda för de övergrepp som följde i diktatorns spår.
Med statyer, omskrivna läroböcker och stängda museer ritas Rysslands kollektiva minne om. Frågan är vad som händer när historien inte längre är något att lära av – utan ett verktyg att kontrollera.