Mimmo Wiestål Fischetti
En gammal politisk strid är på väg tillbaka in i rampljuset.
Donald Trump och flera av hans närmaste allierade arbetar enligt nya uppgifter för att få kongressen att anta en resolution som skulle slå fast att presidentens två riksrättsåtal från hans första mandatperiod ska anses ogiltiga.
Förslaget skulle inte förändra några juridiska fakta.
Ändå riskerar det att åter väcka en av de mest laddade konflikterna i modern amerikansk politik.
Enligt The Wall Street Journal pågår samtal mellan Trumpvänliga republikaner och ledande företrädare i kongressen om hur en sådan process skulle kunna genomföras.
Symbolisk seger står i fokus
För Trump handlar initiativet främst om att stärka sitt politiska eftermäle.
I en intervju med The Wall Street Journal avfärdade presidenten båda riksrättsprocesserna som politiskt motiverade.
“Det borde göras eftersom jag inte gjorde något fel. Det var en riggad process – hela situationen var riggad”.
Jurister som tidningen talat med betonar samtidigt att USA:s konstitution inte innehåller någon mekanism för att upphäva en genomförd impeachment.
Även om representanthuset skulle anta en sådan resolution skulle den därför främst ha symbolisk betydelse.
Kan åter öppna gamla sår
Trumps första riksrättsåtal 2019 handlade om anklagelser om maktmissbruk och hinder för kongressens arbete efter hans kontakter med Ukraina.
Det andra riksrättsåtalet kom efter stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 och kretsade kring anklagelser om uppvigling till uppror.
I båda fallen friades Trump senare i senaten.
Flera republikanska ledamöter uppger enligt tidningen att frågan sannolikt inte kommer att tas upp förrän efter mellanårsvalet i november.
Samtidigt finns osäkerhet kring om det finns tillräckligt stöd för att få igenom förslaget.
Liknande försök har tidigare lagts fram av republikanska kongressledamöter men aldrig lett till någon omröstning med avgörande betydelse.
Experter konstaterar att en eventuell ”radering” inte skulle förändra den historiska verkligheten eller de formella beslut som redan fattats, skriver Huffpost.
Debatten ser därmed ut att handla mindre om juridik och mer om hur historien ska minnas Donald Trumps presidentskap.
