Mimmo Wiestål Fischetti
USA:s president Donald Trump hyllas världen över för att ha lyckats förhandla fram vapenvilan mellan Israel och Hamas den 9 oktober. Men medan Mellanöstern andas ut, fortsätter bomberna falla i Ukraina.
USA:s president Donald Trump hyllas världen över för att ha lyckats förhandla fram vapenvilan mellan Israel och Hamas den 9 oktober. Men medan Mellanöstern andas ut, fortsätter bomberna falla i Ukraina.
Trump har visat att fred är möjlig – när han verkligen vill. Men varför fungerar hans diplomati i Gaza och inte i Europa?
Två olika spelplaner
Enligt experter handlar skillnaden delvis om maktbalans. USA har betydligt större inflytande över Israel än över Ryssland. Hamas, som försvagats kraftigt under de senaste två åren, hade heller inte mycket att förhandla med.
“USA har helt enkelt inte samma inflytande över Ryssland som över Israel,” säger Jenny Mathers, lektor i internationell politik vid Aberystwyth University i Storbritannien, rapporterar Kyiv Independet.
Vapenvilan i Gaza – Trumps största diplomatiska seger
Kriget i Gaza började den 7 oktober 2023 när Hamas attackerade Israel, dödade över 1 100 människor och tog 251 som gisslan. Israel svarade med en fullskalig invasion.
Två år senare lyckades Trump, tillsammans med flera regionala aktörer, få parterna att enas om en vapenvila. Hamas släppte då alla 20 kvarvarande gisslan, och Israel frigav nästan 2 000 palestinska fångar.
Enligt uppgörelsen ska Israel successivt dra sig tillbaka från större delen av Gazaremsan – men behålla en buffertzon längs gränsen. Vapenvilan banar också väg för ett internationellt fredsavtal där Hamas avväpnas och makten övergår till palestinska teknokrater under internationell övervakning.
USA:s starka grepp om Israel
Trumps framgång i Gaza bygger på ett välkänt faktum: Washington har enormt inflytande över Israel.
“President Trump har mer makt över Israel än över Ryssland,” säger William Wohlforth, professor i internationella relationer vid Dartmouth College.
USA är Israels viktigaste militära allierade, levererar vapen och underrättelser – och har en stark pro-israelisk opinion på hemmaplan. Det ger Trump möjlighet att både pressa premiärminister Benjamin Netanyahu och samtidigt framstå som Israels vän.
“Om Washington verkligen tappar tålamodet med Israel och visar det tydligt, tvingas Israel lyssna,” säger Mathers.
…men minimalt inflytande över Ryssland
I kontrast till detta har USA väldigt lite att sätta emot Moskva. Sanktionerna har inte fått Ryssland att backa, och relationerna mellan länderna är svala.
“Ryssland är inte beroende av Washington, och handeln mellan länderna är för liten för att sanktioner ska bita,” säger Wohlforth.
Trump har hittills varit ovillig att sätta hårt mot hårt när det gäller Ryssland. Till skillnad från Gaza har han där saknat både vilja och verktyg att driva fram fred.
Netanyahu och den inrikespolitiska fällan
Under våren saboterades flera vapenvilor, bland annat den i januari–mars 2025. Enligt experter berodde det delvis på Israels inrikespolitik.
“Netanyahu har stoppat tidigare fredsförsök för att rädda sin egen regering,” säger Timo Stewart vid Finska institutet för internationella affärer.
Farhågan var att hans högerallierade skulle lämna regeringen om han gick med på för stora eftergifter.
“Tidigare gjorde USA väldigt lite för att få Israel att följa sina löften. Det gällde både under Biden och Trump,” säger analytikern Aron Lund vid Century International.
Vändpunkten: attacken mot Qatar
Situationen förändrades i september när Israel genomförde en attack mot Hamasledare i Qatar – en nära amerikansk allierad.
“Trump blev rasande,” säger David Butter, Mellanösternexpert vid Chatham House. “Han hade inte informerats i förväg, och attacken riskerade att skada USA:s relationer med Gulfstaterna – där Trumpfamiljen har stora ekonomiska intressen.”
Det var vändpunkten. Trump började pressa Netanyahu på allvar – och lyckades där tidigare presidenter misslyckats.
Hamas försvagat – vägen till vapenvila
Trumps diplomatiska genombrott underlättades av att Hamas var kraftigt försvagat, både militärt och politiskt. Arabländer och Turkiet använde sitt inflytande för att övertyga rörelsen om att acceptera uppgörelsen.
“Israel hade pressat Hamas och Iran så hårt att gruppen till slut tvingades acceptera vapenvilan,” säger Wohlforth.
