Mimmo Wiestål Fischetti
Ukraina har nu lämnat sitt formella svar på den senaste USA-framtagna fredsplanen för att stoppa kriget med Ryssland. Samtidigt markerar president Donald Trump att han vill se en snabb lösning och säger att en uppgörelse kan vara närmare än någonsin, enligt uppgifter till CNN från amerikanska och ukrainska tjänstemän.
Ukrainas besked till Washington
Enligt CNN överlämnade Ukraina sitt svar till Trumps administration under onsdagen. Det handlar om ett nytt utkast till fredsplan som USA tagit fram och som Ryssland, åtminstone på pappret, ställt sig bakom.
Planen har vuxit fram under intensiva diplomatiska kontakter de senaste veckorna. Washington har samrått med Kiev och hållit möten i Moskva för att försöka hitta en modell som både Ukraina och Ryssland åtminstone kan gå vidare med i förhandlingar, uppger diplomatiska källor.
Trump: ”Nära att vi kan lösa det”
På onsdagen antydde Trump att en lösning kan vara inom räckhåll. Inför reportrar i Vita huset sa han att en överenskommelse kan “figured out” relativt snart.
Han beskrev hur han tagit upp Ukraina “in pretty strong words” med sina brittiska, franska och tyska kollegor – ledare som enligt honom öppnat för att Trump skulle resa till Europa redan i helgen för ett möte tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.
– “Vi fattar ett beslut beroende på vad de återkommer med,” sa Trump. “Vi vill inte slösa tid.” Enligt CNN.
En europeisk diplomat beskriver samtalen som “progressing quickly” och säger att trycket från Washington bidrar till tempot i processen.
Från 28 till 20 punkter – ny fredsram
Utgångspunkten har varit ett 28-punktsförslag som tagits fram av USA och som Ryssland enligt uppgift inte motsatt sig. Efter samtal med Kiev och ett möte i Moskva har dokumentet bantats ned till 20 punkter för att göra det mer politiskt möjligt för båda sidor, enligt europeiska diplomater med insyn.
Den nya 20-punktsplanen är en av tre texter som nu diskuteras:
– en övergripande fredsram,
– ett dokument om säkerhetsgarantier,
– samt ett om ekonomisk återuppbyggnad.
Zelensky uppgav på onsdagen att han haft möte om just ekonomifrågorna. Det är dock oklart vilka ändringar Ukraina krävt i det senaste svaret till Washington.
Demilitariserad zon och säkerhetsgarantier
Två europeiska diplomater som tagit del av utkastet säger att planen innehåller förslag om en demilitariserad zon längs frontlinjen.
Planen talar också om säkerhetsgarantier för Ukraina i linje med Nato-fördragets artikel 5, som slår fast att en attack mot ett medlemsland ses som en attack mot alla. I dokumentet finns dessutom ett mål om ukrainskt EU-medlemskap senast 2027.
Det tidigare skrivna förbudet mot ukrainskt Nato-medlemskap har plockats bort. I stället nämns inte frågan alls, vilket i praktiken lämnar dörren öppen – något som kan få både Kiev och Moskva att läsa in olika saker.
Val inom 60–90 dagar – om säkerheten håller
Ett annat omdiskuterat inslag är kravet på val i Ukraina, något både Trump och Kreml lyft fram. Zelensky har sagt att han kan tänka sig nyval inom 60–90 dagar – men bara om säkerheten kan garanteras över hela landet.
Att försöka genomföra val samtidigt som stora delar av landet är ockuperat och under beskjutning är dock något som både ukrainska politiker och europeiska bedömare varnar för.
USAs erkännande av ockuperat område väcker oro
Trots att utkastet bantats ned innehåller det flera punkter som väcker stark oro i både Kiev och europeiska huvudstäder, enligt diplomaterna.
En av de mest kontroversiella delarna är att USA i planen skulle erkänna ryskokkuperat territorium, skriver CNN. Det skulle innebära ett dramatiskt brott mot den långvariga amerikanska linjen att inte acceptera några territoriella förändringar genom våld och att konsekvent stödja Ukrainas territoriella integritet.
Planen innehåller också ett tak för Ukrainas väpnade styrkor på 800 000 personer – en marginell höjning jämfört med den tidigare gränsen på 600 000 som fanns i 28-punktsutkastet.
Dessutom slås det fast att det är USA och Ryssland som ska avgöra hur de ryska frysta tillgångarna i väst ska hanteras, något som kan uppfattas som att Ukraina ställs vid sidan av när viktiga ekonomiska beslut tas.
Skört läge – okänt om Putin vill ha fred
Även om tempot i förhandlingarna skruvats upp finns en bred insikt bland amerikanska och europeiska beslutsfattare om att processen är extremt känslig. Frågor om landavträdelser och erkännanden av ryska vinster på marken kan snabbt få hela paketet att rasa, uppger europeiska och Nato-källor.
Samtidigt finns det, enligt dessa källor, ännu inga tydliga tecken på att Rysslands president Vladimir Putin faktiskt är beredd att avsluta kriget på villkor som Ukraina kan acceptera.
– “Om det finns ett sätt att överbrygga klyftan mellan de två sidorna är vi de enda i världen som kan göra det, och det är det vi försöker göra,” sa USA:s utrikesminister Marco Rubio förra veckan. “I slutändan är det upp till dem. Om de beslutar att de inte vill avsluta kriget kommer kriget att fortsätta.” Enligt CNN.
Om Trumps Vita huset ska lyckas få parterna att ens acceptera samma förhandlingsram återstår därmed att se – och mycket hänger på hur långt Kiev och Moskva är beredda att gå när det gäller land, säkerhet och framtida allianser.
