Mimmo Wiestål Fischetti
Ukrainas självständighetsdag väcker starka känslor bland landets flyktingar i Europa. För många är det en dag av stolthet, men också av sorg och osäkerhet. Många tvekar inför att återvända, andra har inget hem att återvända till.
En dag med dubbla känslor
Söndagen markerade Ukrainas självständighetsdag, men för miljontals ukrainare i exil var firandet långt ifrån självklart. I länder som Polen, Tyskland och andra delar av Europa samlades flyktingar för att uppmärksamma dagen – samtidigt som rapporter visar på växande oro för både säkerheten i värdländerna och framtiden i hemlandet, skriver EuroNews.
– Vi är generationen som dör för att Ukraina ska förbli fritt, säger Natalia Panchenko, ledare för Euromaidan Warszawa och en av arrangörerna bakom firandet i den polska huvudstaden.
Hon beskriver hur självständighetsdagen brukade vara en folkfest hemma i Ukraina, med konserter, festivaler och fullsatta torg. Men kriget har förändrat allt.
– De senaste tolv åren har vi inte kunnat fira. Vi har tvingats kämpa mot Ryssland varje dag, för att behålla vår självständighet, säger Panchenko.
Miljoner på flykt – få väntas återvända
Enligt FN lever i dag 5,6 miljoner ukrainare utanför landets gränser. Av de som flydde efter Rysslands fullskaliga invasion 2022 hade drygt fyra miljoner återvänt i våras. Men utvecklingen går åt ett annat håll än många hoppats på.
Ukrainas centralbank spår att endast omkring 100 000 ukrainare kommer att återvända till 2027, en kraftig nedjustering från tidigare prognoser på en halv miljon. Samtidigt förutspås en ny våg av emigration – upp till 400 000 personer de närmaste två åren.
I Polen, som tagit emot omkring tre miljoner ukrainare varav en miljon flyktingar, har stödet från befolkningen varit omfattande. Vanliga människor körde till gränsen för att hämta familjer, öppnade sina hem och hjälpte barn att komma in i skolor. Men enligt Panchenko märks också en viss trötthet.
– Ekonomin i Polen är pressad och kriget drar ut på tiden. Ändå finns det fortfarande många organisationer och frivilliga som samlar in hjälp, reser till fronten och stöttar flyktingar, säger hon.
Växande motstånd i Polen
Nya opinionsmätningar visar samtidigt att en mer negativ syn på ukrainska flyktingar börjar synas i polsk politik. En del flyktingar känner sig otrygga och överväger att flytta vidare till andra länder i väst i stället för att återvända hem.
En undersökning i våras visade att 70 procent av de ukrainska flyktingarna i Polen kan tänka sig att återvända på sikt, men bara 18 procent var redo att göra det direkt när det blir säkert. Nästan hälften förhåller sig fortfarande avvaktande.
– Hur migrationen utvecklas beror helt på krigets slut, ekonomin och om investeringar kommer tillbaka till Ukraina, säger Oleg Rudenko vid analyscentret Gremi Personal.
Ett hemland i ruiner
För många handlar det inte längre om vilja – utan om möjlighet. Städer som Avdijivka och Bachmut är i princip jämnade med marken.
– Många har inte bara förlorat sitt hem, utan hela staden de kom ifrån. På kartan är det i dag bara svart, bränd jord, säger Panchenko.
Samtidigt finns det de som redan nu väljer att återvända, trots att kriget fortfarande pågår. En del gör det för att barnen ska kunna börja skolan i september i Ukraina i stället för i exil.
– Omkring 40 procent av de som bor utomlands planerar att återvända. Många har byggt upp ett liv här i Europa, men säger ändå att de inte känner sig hemma. Ukraina är platsen de längtar tillbaka till, avslutar Panchenko.
