Filip Wollin
Väderfenomenet ser ut att kunna slå tidigare rekord med råge.
Vädret har stor betydelse för hur vi planerar våra dagar. En snabb titt på väderappen kan avgöra om paraplyet ska med eller om helgens utflykt ens blir av.
Inför semestern blir prognoserna ofta ännu viktigare. Många hoppas på sol och värme, men vädret kan snabbt slå om och ställa planerna på ända.
Ibland påverkas vädret också av sådant som händer långt utanför Sveriges gränser.
Just nu följer forskare utvecklingen i Stilla havet, där ett ovanligt kraftigt El Niño håller på att växa fram.
Redan i början av juni varnade meteorologer för utvecklingen och nya beräkningar tyder nu på att fenomenet kan bli kraftigare än någon tidigare uppmätt El Niño.
Om prognoserna stämmer kan konsekvenserna bli stora.
När havet avger mer värme samtidigt som den globala uppvärmningen fortsätter kan 2027 bli det varmaste året någonsin, skriver den tjeckiska sajten VTM.
Prognosen väcker oro
Enligt klimatforskaren Zeke Hausfather skulle jordens medeltemperatur tillfälligt kunna nå 1,7 grader över den förindustriella nivån.
Det skulle innebära att 1,5-gradersgränsen överskrids under ett enskilt år. Parisavtalets temperaturmål handlar däremot om uppvärmningen på längre sikt.
Bakom prognosen ligger 667 simuleringar från 14 olika klimatmodeller.
I det så kallade Niño 3.4-området i Stilla havet kan havsytans temperatur enligt beräkningarna bli så mycket som 3,6 grader högre än normalt.
Det är 0,8 grader mer än under El Niño 2015-2016, som hör till de kraftigaste som har uppmätts.
För att sätta siffrorna i perspektiv är skillnaden bara 0,5 grader mellan den starkaste och den femte starkaste El Niño under de senaste 150 åren.
Även utvecklingstakten sticker ut. Efter en period med La Niña ser El Niño ut att växa sig starkare snabbare än under den kraftiga händelsen 1997 och 1998.
Fenomenet uppstår när vindarna över tropiska Stilla havet försvagas. Då rör sig varmt ytvatten tillbaka mot Sydamerika, samtidigt som mer värme förs över från havet till atmosfären.
Det kan i sin tur förändra vädret i stora delar av världen.
Så kan Sverige påverkas
Konsekvenserna av ett kraftigt El Niño kan bli omfattande. Värmeböljor, torka, översvämningar och skogsbränder är några av riskerna som forskarna lyfter fram.
Även livet under havsytan kan påverkas. Korallrev och andra marina ekosystem riskerar att utsättas för stora påfrestningar, samtidigt som havens och naturens förmåga att ta upp koldioxid kan försämras.
De ekonomiska följderna kan också bli betydande.
El Niño 1997 och 1998 beräknas ha orsakat förluster på motsvarande 5,7 biljoner dollar världen över. Klimatforskaren Justin Mankin bedömer att den nuvarande utvecklingen skulle kunna medföra kostnader på uppemot 10 biljoner dollar fram till 2032.
Vad innebär allt detta för Sverige?
Här är osäkerheten betydligt större. I Europa är effekterna av El Niño vanligtvis svagare och märks framför allt genom förändringar i atmosfärens rörelser.
Det går därför inte att säga exakt hur vädret i Sverige kommer att påverkas. Däremot kan fenomenet förändra sannolikheten för värme och andra extrema väderförhållanden.
