Mimmo Wiestål Fischetti
Snor är mer än bara en rinnande näsa – det är kroppens eget skyddssystem, fullt av ledtrådar om din hälsa. Forskare världen över undersöker nu hur vårt snor kan avslöja sjukdomar, förbättra vaccineffektivitet – och kanske till och med rädda liv.
Ett forntida kroppsvätske-mysterium
Redan i antikens Grekland såg läkaren Hippokrates snor som en av kroppens fyra ”humörer” – kroppsvätskor som styrde både hälsa och personlighet. För mycket slem ansågs kunna leda till sjukdomar som epilepsi eller göra en människa kall och avstängd.
Idag vet vi att snor inte formar våra personligheter – men det spelar en avgörande roll för vårt immunförsvar, det skriver BBC.
Slem som skydd och barometer
Snor består av ett klibbigt sekret som smörjer våra näsgångar och fångar upp oönskade partiklar som damm, pollen, bakterier och virus. Tillsammans med små hårstrån i näsan fungerar det som kroppens första försvarslinje. En vuxen producerar över 100 ml snor om dagen – och barn ännu mer, eftersom deras kroppar fortfarande vänjer sig vid världens mikroorganismer.
Och färgen säger mycket:
- Klar vätska = allergi eller irritation
- Vitt snor = virusinfektion
- Gult/grönt snor = döda vita blodkroppar i arbete
- Rosa/rött = irritation eller mindre blödning
Snormikrobiomet – kroppens okända hjälte
Vi har länge pratat om tarmens mikrobiom, men nu börjar forskare förstå att även näsans mikrobiom – alltså alla bakterier och mikroorganismer i snoret – har en viktig roll för vår hälsa.
Det kan till och med påverka hur vi svarar på vaccin. Studier har visat att covid-19-vaccinet förändrade snormikrobiomet, vilket i sin tur påverkade hur effektivt vaccinet var.
Slem som sprider – och skyddar
Även om snor skyddar oss, kan det också hjälpa virus att spridas. En enda nysning kan kasta snor flera meter, och på så sätt smittar vi andra. Men vad som avgör om vi blir sjuka av exempelvis stafylokocker beror mycket på hur vårt snormikrobiom ser ut – vissa bakterier försvarar bättre än andra.
Framtidens nässpray – med ”goda” bakterier
I Storbritannien jobbar forskare med att skapa en nässpray full av nyttiga bakterier – som ett probiotiskt kosttillskott, fast för näsan. Tanken är att dessa ”snälla” bakterier ska stanna kvar i näsan, tränga ut de dåliga – och skydda oss från infektioner.
Svenskt snorexperiment visar lovande resultat
I Sverige har forskare testat att ge patienter med täppta näsor och allergi snor från friska personer – via sprutor direkt i näsan. Efter bara fem dagar minskade symptomen med upp till 40 procent, utan biverkningar.
Nu görs större studier för att förstå exakt hur snormikrobiomet förändrades – och hur det kan utnyttjas för att behandla fler sjukdomar.
Snor kan bli nyckeln till skräddarsydd behandling
I USA använder forskare idag snor i stället för näsbiopsier för att analysera nässjukdomar, som näspolyper och kronisk bihåleinflammation. Det är enklare, mindre smärtsamt – och ger lika mycket information.
Genom snorprover kan läkare nu se vilka behandlingar som passar bäst för varje individ. Flera kliniska prövningar pågår redan.
Från näsan till lungorna – en väg till tidig diagnos
Snoranalys används även för att upptäcka lungsjukdomar, till exempel KOL – en av världens vanligaste dödsorsaker. Genom att mäta särskilda proteiner i snoret kan läkare snabbt avgöra om en patient är i riskzonen.
Forskare utvecklar också metoder för att spåra astma, lungcancer, Alzheimers och Parkinson – allt via näsan. Snor kan till och med avslöja hur mycket föroreningar och tungmetaller vi andats in.
Snoret har ordet
Snor må vara osexigt, men det är en biologisk guldgruva. Det kan visa vägen till snabbare diagnoser, effektivare vacciner och individanpassad behandling – från näsa till lunga.
Som forskaren Jennifer Mulligan säger:
”Snor är framtidens personliga medicin – jag tror fullt och fast på det.”
Viktigt att veta:
Innehållet i den här artikeln är endast avsett som allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning från läkare. Kontakta alltid vården om du är orolig för din hälsa.
