Johanna Ekman
Att barnets kön avgörs slumpmässigt har länge varit en allmän sanning. Men nu visar forskare att mönstret bakom könsfördelningen är allt annat än enkelt – och att både ålder, gener och föräldrars beteende spelar roll.
Det kanske inte är ödet – eller en 50/50-situation – som avgör om du får en pojke eller flicka. I själva verket verkar valet att sluta försöka få fler barn efter att ha fått både en son och en dotter påverka statistiken i sig.
Det mönstret, där många föräldrar nöjer sig när de fått ”en av varje”, lyfts fram som en betydelsefull faktor i en ny Harvardstudie. Men forskarna gick ännu längre och analyserade hela 146 000 graviditeter, vilket blottade flera mönster i könsfördelningen som tidigare inte varit vetenskapligt dokumenterade.
Bland resultaten sticker två faktorer ut tydligast. För det första: den genetiska påverkan. Forskarna identifierade specifika genvarianter hos mamman som kopplades till att bara få barn av ett visst kön – antingen pojkar eller flickor. Däremot kunde de inte hitta någon tydlig koppling till exempelvis hårfärg, blodgrupp, längd eller BMI, rapporterar Mama.
För det andra: mammans ålder vid första barnets födelse. Kvinnor som var över 28 år när de fick sitt första barn hade en 13 procent högre sannolikhet att få barn av samma kön jämfört med kvinnor som var yngre än 23.
Men det är inte bara gener eller ålder som spelar in. Resultaten visar även att antalet tidigare barn och deras kön påverkar oddsen. Har du tre pojkar, så är sannolikheten 61 procent att det fjärde barnet också blir en pojke. Vid tre flickor ligger motsvarande siffra på 58 procent.
Forskningsteamet bakom rapporten arbetar vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, och studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Den presenterades först av Illustrerad Vetenskap
Sammantaget målas en bild upp där könsfördelningen inte bara är biologi – utan även påverkas av beteendemönster, ålder och arv. Det är betydligt mer komplext än att singla slant.
