Asger Risom
En studie av mer än 27 miljoner äldre vuxna visar att långvarig exponering för fina partiklar i luftföroreningar är direkt kopplad till en högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom.
Långvarig exponering för luftföroreningar är direkt kopplad till en ökad risk för Alzheimers sjukdom, enligt en omfattande amerikansk studie som analyserade data från mer än 27 miljoner äldre vuxna.
Forskningen, som publicerats i PLOS Medicine, följde personer i åldern 65 år och äldre mellan 2000 och 2018. Under denna period diagnostiserades omkring tre miljoner deltagare med Alzheimers sjukdom.
Luftföroreningar och hjärnhälsa
Forskarna, ledda av ett team från Emory University, undersökte exponering för fina partiklar, så kallade PM2.5 — mikroskopiska partiklar som bildas vid bland annat vägtrafik, kraftverk, industriell verksamhet, skogsbränder samt hushållens förbränning av fossila bränslen och ved.
Partiklarna är tillräckligt små för att tränga djupt ner i lungorna och ta sig in i blodomloppet, vilket potentiellt kan påverka flera organ, inklusive hjärnan.
Genom att använda bostäders postnummer för att uppskatta exponering för luftföroreningar fann studien att högre nivåer av PM2.5 var förknippade med en större risk att utveckla Alzheimers sjukdom.
Forskarna drog dessutom slutsatsen att sambandet tycks vara direkt — och inte i första hand förklaras av relaterade tillstånd som högt blodtryck, stroke eller depression.
Särskilt sårbara efter stroke
Även om sambandet mellan luftföroreningar och Alzheimers sågs generellt var det betydligt starkare hos personer som tidigare hade drabbats av stroke.
Författarna föreslår att personer med en stroke i sjukdomshistorien kan vara särskilt sårbara för luftföroreningarnas neurologiska effekter, vilket pekar på en möjlig samverkan mellan miljöexponering och kärlskador.
Begränsningar i studien
Forskarna erkände flera begränsningar. Exponeringen uppskattades utifrån postnummer snarare än exakta hemadresser, och endast utomhusluftens föroreningar beaktades. Inomhuskällor — såsom matlagning och uppvärmning — ingick inte i analysen.
Mark Dallas, neuroforskare vid University of Reading som inte deltog i studien, sade att resultaten ligger i linje med en växande mängd forskning som pekar på att luftföroreningar kan vara en påverkbar riskfaktor för demens.
En växande global börda
Enligt Världshälsoorganisationen lever mer än 55 miljoner människor världen över med demens, och Alzheimers sjukdom står för upp till 70 procent av fallen.
Enbart i Europa beräknades 12,1 miljoner människor leva med demens år 2025, varav omkring två tredjedelar kvinnor.
WHO införde uppdaterade globala riktlinjer för luftkvalitet 2021, och en handlingsplan från 2025 efterlyser en minskning med 50 procent av dödligheten kopplad till luftföroreningar till 2040 jämfört med 2015 års nivåer.
Studieförfattarna och oberoende experter menar att minskad exponering för luftföroreningar kan spela en viktig roll i att skydda hjärnhälsan och minska risken för demens.
Källor: PLOS Medicine; News.ro; World Health Organization
