Mimmo Wiestål Fischetti
Sverige är på väg mot en av de största förändringarna i återvändandearbetet på flera år.
Flera myndigheter kan snart få en skyldighet att dela information med polisen när det finns misstankar om att en person saknar rätt att vistas i landet.
Samtidigt föreslås nya möjligheter att använda mobiltelefoner och biometriska uppgifter för att fastställa identiteter.
Förslagen har nu fått stöd från Socialförsäkringsutskottet, vilket innebär att de tar ytterligare ett steg närmare ett slutligt riksdagsbeslut.
Nya verktyg för polis och Migrationsverket
Bakom förändringarna står regeringen, som vill effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut.
Enligt regeringens proposition om stärkt återvändandeverksamhet ska bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket få en ny skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige.
Socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom förslaget och framhåller att det kan bidra till att motverka skuggsamhället och förbättra möjligheterna att genomföra fattade beslut om avvisning och utvisning.
Förslaget innehåller även utökade befogenheter för att fastställa identiteter.
Bland annat ska mobiltelefoner kunna omhändertas och genomsökas om de bedöms innehålla information som kan styrka en persons identitet.
Fingeravtryck och fotografier ska också kunna användas mer effektivt än i dag, enligt regeringens proposition.
Oppositionen varnar för konsekvenser
Förslaget möter samtidigt kritik från flera oppositionspartier.
Socialdemokraterna och Centerpartiet anser att formuleringen ”anledning att anta” innebär ett alltför lågt beviskrav.
Partierna menar att det kan leda till godtyckliga bedömningar och vill i stället se formuleringen ”starka skäl att anta”.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att delar av lagförslaget avslås.
De varnar för att människor som utsätts för exempelvis människohandel, hedersrelaterat våld eller våld i nära relationer kan bli mindre benägna att söka hjälp om de känner osäkerhet kring vilka uppgifter myndigheter kan lämna vidare.
Enligt regeringens proposition föreslås lagändringarna träda i kraft den 13 juli 2026.
Riksdagen väntas debattera frågan den 14 juni och fatta beslut dagen därpå.
Enligt riksdagens planering avgörs då om de nya reglerna blir verklighet.
