Mimmo Wiestål Fischetti
Ett nytt avtal mellan USA och Iran kan få konsekvenser långt utanför Mellanöstern.
Efter månader av konflikt pekar flera av punkterna mot ett försök att stabilisera regionen, återstarta handeln och minska risken för nya militära sammanstötningar.
Särskilt viktig är frågan om Hormuzsundet, en av världens mest betydelsefulla handelsvägar för olja.
När trafiken där stoppades steg oron på energimarknaderna snabbt.
Samtidigt innehåller överenskommelsen löften om ekonomisk utveckling, framtida sanktionslättnader och nya förhandlingar om Irans kärnprogram.
Enligt BBC har avtalet redan undertecknats av USA:s president Donald Trump och Irans president Masoud Pezeshkian.
Vita huset uppger att överenskommelsen nu har trätt i kraft.
Vapenvila och öppnare handelsvägar
Det 14 punkter långa memorandumet inleds med ett krav på ett omedelbart och permanent stopp för militära operationer.
Överenskommelsen omfattar även Libanon och slår fast att parterna ska respektera varandras suveränitet och avstå från inblandning i interna angelägenheter.
Avtalet innehåller också en tidsplan för fortsatta förhandlingar.
Målet är att nå en slutlig uppgörelse inom 60 dagar, även om perioden kan förlängas om båda sidor godkänner det.
En annan central del gäller Hormuzsundet.
Iran lovar att möjliggöra säker passage för kommersiella fartyg utan avgifter.
Enligt uppgifter från amerikanska tjänstemän ska trafiken börja återställas omedelbart samtidigt som tekniska hinder och minor röjs undan.
Sanktioner, miljardfond och kärnfrågan
Avtalet innehåller dessutom planer på en fond värd minst 300 miljarder dollar för Irans återuppbyggnad och ekonomiska utveckling.
Enligt Vita huset innebär det inte att USA måste bidra med egna pengar, utan att regionala aktörer kan investera med amerikanskt godkännande.
USA har också förbundit sig att på sikt avveckla sina ekonomiska sanktioner mot Iran.
Exakt när det ska ske ska avgöras i de kommande förhandlingarna.
Den kanske viktigaste punkten för Washington är att Iran förbinder sig att aldrig skaffa kärnvapen.
Frågan om landets redan anrikade uran ska hanteras under överinseende av Internationella atomenergiorganet IAEA.
Avtalet avslutas med planer på övervakning av genomförandet samt målet att en framtida slutuppgörelse ska godkännas genom en bindande resolution i FN:s säkerhetsråd.
