Albaner rasar över Ivanka Trumps och Jared Kushners resortplaner

Ett lyxigt turismprojekt med kopplingar till Ivanka Trump och Jared Kushner, dotter respektive svärson till USA:s president Donald Trump, har väckt omfattande protester i Albanien, där ilskan främst riktas mot ön Sazan och det närliggande kustområdet Zvërnec och Pishë Poro-Narta, rapporterar The Guardian.

Planerna omfattar Albaniens enda ö samt mark i närheten av laguner, sanddyner och livsmiljöer som används av flamingor, munksälar, havssköldpaddor och flyttfåglar.

Albanska myndigheter har framhållit projektet som en betydande utländsk investering som kan förändra turismen längs sydkusten.

Ilskan sträcker sig bortom naturfrågan

För många demonstranter handlar frågan inte enbart om naturvård. De ser projektet som en del av ett bredare mönster av bristande offentlig insyn, omstridda markbeslut och politisk närhet till förmögna investerare.

Ina Shkurti, kartograf från kuststaden Vlora, sade till den brittiska tidningen att Sazan har både personlig och nationell betydelse.

Ön ligger strax på andra sidan bukten från hennes hemstad och har länge varit ett välkänt landmärke för både lokalbefolkning och besökare.

Hon sade att tanken på att förmögna exploatörer skulle ta kontroll över ön och begränsa allmänhetens tillträde kändes djupt oacceptabel.

Enligt henne skulle det vara ”ett brott” att förvandla en så symbolisk plats till en exklusiv resort.

The Guardian rapporterade att spänningarna eskalerade under en protest i Zvërnec den 30 maj 2026, efter att privata säkerhetsvakter blockerat tillträdet nära exploateringsområdet och en lokal markägare filmats när han släpades bort av vakter medan polisen inte ingrep.

EU:s granskning ökar pressen

Premiärminister Edi Rama har försvarat projektet som ett sätt att skapa arbetstillfällen och stärka Albaniens position inom Medelhavsturismen.

Hans regering uppger att planerna kommer att granskas enligt europeiska miljöstandarder.

Europeiska kommissionen har, enligt European Western Balkans, sagt att Albanien måste respektera miljökraven under EU-anslutningsförhandlingarna, inklusive regler kopplade till kapitel 27 om miljö och klimatförändringar.

Det kapitlet omfattar områden som naturskydd, miljökonsekvensbedömningar och klimatpolitik.

Även Europaparlamentet har uttryckt oro över exploatering inom det skyddade området Vjosa-Narta och över huruvida Albaniens regler för skyddszoner överensstämmer med EU:s standarder.

För kritikerna visar detta att konflikten nu är direkt kopplad till Albaniens trovärdighet som framtida EU-medlem.

Utvecklingen delar kusten

Förespråkare menar att exklusiv turism kan bidra med investeringar, infrastruktur och arbetstillfällen i ett land som fortfarande försöker hindra unga människor från att emigrera.

De hävdar att Albanien inte kan förlita sig enbart på lågpristurism om landet vill uppnå starkare långsiktig tillväxt.

Motståndarna invänder att kustlinjen redan är hårt pressad av snabb byggnation, bristfällig planering och säsongsbetonad överbelastning.

De anser att sällsynta livsmiljöer inte bör offras för resortanläggningar som främst riktar sig till förmögna utländska besökare.

Ornitologen Ledi Selgjekaj sade till The Guardian att byggnation i det större området redan har påverkat djurlivets rörelsemönster, särskilt kring våtmarker och lagunmiljöer som används av fåglar.

Hon uppgav att tidigare byggprojekt har stört ekologiska korridorer och förändrat hur rovdjur rör sig genom landskapet, vilket har ökat riskerna för häckande fåglar.

För Selgjekaj skulle resortplanerna innebära ytterligare belastning på en redan sårbar miljö. Hon varnade för att ytterligare resortbyggen skulle bli ”dödskyssen”.

Utgången av konflikten kommer att påverka mer än bara en kuststräcka. Den kan också bli en signal om hur Albanien balanserar investeringar, allmänhetens tillgång till naturen och sina miljölöften i takt med att landet närmar sig EU.

Källor: The Guardian, European Western Balkans.