Mimmo Wiestål Fischetti
Forskare har gjort en upptäckt som förändrar bilden av när människan började påverka jordens miljö.
Spår som bevarats djupt inne i Grönlands is visar att utsläpp av det giftiga ämnet kvicksilver kan ha pågått i tusentals år längre än vad forskare tidigare trott.
Resultatet innebär att människans påverkan på atmosfären inte bara är ett modernt fenomen kopplat till industrialiseringen. Den kan i stället ha inletts redan under bronsåldern.
Studien ger också ny kunskap som kan bli viktig för framtidens miljöarbete och internationella insatser för att minska användningen av kvicksilver.
Iskärnan avslöjade den avgörande ledtråden
Enligt den vetenskapliga tidskriften Science Advances har ett internationellt forskarlag, där forskare från CSIC deltagit, analyserat en mer än 1 200 meter lång iskärna från östra Grönland.
Det skriver elEconomista.
Kärnan innehåller ett klimatarkiv som sträcker sig från början av holocen för omkring 11 700 år sedan fram till i dag.
Forskarna delade iskärnan i mindre prover som motsvarade ungefär fem år vardera.
Efter noggrann rengöring smältes proverna i laboratorium och analyserades för att kartlägga halterna av kvicksilver genom historien.
Enligt forskaren Ari Feinberg vid Instituto de Química Física Blas Cabrera är materialet unikt tack vare den långa tidsserien och den höga upplösningen.
Forskarna bedömer att mänskliga utsläpp av kvicksilver började för omkring 4 000 år sedan.
Möjliga källor var raffinering av koppar och tenn samt användningen av mineralet cinnober, som användes både som rött pigment och inom dåtidens medicin.
Förändrar synen på historiska utsläpp
Enligt forskarna ökade mängden kvicksilver som lagrades i Grönlands is kraftigt över tid. Avlagringarna blev omkring 2,7 gånger större från 1200-talet och ökade till cirka 7,4 gånger högre efter år 1840, då industrialiseringen tog fart.
Metoden gjorde det samtidigt möjligt att skilja mänskliga utsläpp från naturliga toppar som orsakats av stora vulkanutbrott, bland annat Laki på Island 1783 och Novarupta i Alaska 1912.
Enligt CSIC kan resultaten bidra till att förbättra modellerna för historiska kvicksilverutsläpp och ge bättre underlag för att följa upp Minamatakonventionen, det internationella avtal som sedan 2017 syftar till att minska kvicksilverföroreningar och skydda både människor och miljö.
Forskarna menar att upptäckten nu kan leda till en omvärdering av hur stor del av dagens kvicksilver i miljön som har sitt ursprung i mänsklig verksamhet.
Det kan i sin tur ge mer träffsäkra modeller och effektivare åtgärder för att begränsa framtida utsläpp.
