Du har förmodligen några av dem hemma: Här är matvarorna som aldrig blir för gamla

Matvaror i skafferiet glöms lätt bort när nya förpackningar ställs längst fram. Efter en tid kan en gammal påse ris eller ett paket mjöl plötsligt dyka upp längst in i skåpet.

Då är det många som först tittar på datumet på förpackningen. Ett passerat bäst före-datum kan snabbt få fullt ätbar mat att kännas osäker.

Samtidigt vill de flesta undvika att slänga sådant som fortfarande går att använda.

Frågan är därför hur mycket bäst före-märkningen egentligen säger om livsmedlets hållbarhet.

Datumet kan vara missvisande

Livsmedelsverket förklarar att bäst före-datumet framför allt anger hur länge tillverkaren garanterar att produkten behåller sin kvalitet.

Det innebär inte att maten automatiskt blir farlig att äta så snart datumet har passerat.

Jonas Toljander, mikrobiolog på Livsmedelsverket, berättar för P4 Värmland att flera vanliga skafferivaror kan ätas långt efter bäst före-datumet.

Han nämner bland annat gryn, ris, mjöl, pasta samt torra och konserverade produkter.

Det gäller särskilt livsmedel som redan från början är torra eller konserverade. För sådana produkter säger datumet ofta mer om kvaliteten än om huruvida maten är säker att äta.

Färska livsmedel fungerar annorlunda, eftersom det ofta märks tydligare när de börjar bli dåliga.

Frukt och grönsaker blir övermogna och ruttnar, medan bröd med tiden blir torrt eller börjar mögla.

Det gör att bäst före-datumet ibland kan uppfattas som mer exakt än det egentligen är. För vissa produkter handlar märkningen främst om kvalitet, medan andra livsmedel förändras tydligt när hållbarheten börjar ta slut.

Varorna utan slutdatum

Enligt Toljander finns det även livsmedel som i princip har obegränsad hållbarhet och därför inte behöver märkas med något bäst före-datum.

Salt, socker, sirap, ättika och vinäger hör till de varor som kan hålla utan någon bestämd slutpunkt. Detsamma gäller alkoholhaltiga drycker med en alkoholhalt på över tio procent.

För många konsumenter kan informationen förändra synen på äldre varor i skafferiet. Ett passerat datum behöver inte automatiskt innebära att innehållet måste slängas.

Kunskapen kan också minska osäkerheten när en gammal förpackning hittas längst bak i skåpet. Det viktiga är att förstå vad bäst före-datumet faktiskt betyder.

Livsmedelsverkets förklaring visar att olika livsmedel behöver bedömas på olika sätt.

Färska varor har en tydligare begränsad hållbarhet, medan många skafferiprodukter kan gå att använda långt efter datumet på förpackningen.