Filip Wollin
Snart kan det bli svårare att betala med kontanter.
Även om kort och digitala betalningar har blivit allt vanligare används fortfarande kontanter i många situationer.
För många kan det handla om mindre privata inköp, marknader eller bara att ha några sedlar till hands för säkerhets skull.
När större summor är inblandade ser det däremot annorlunda ut. Vid köp av exempelvis bilar, smycken och andra dyra varor kan kontantbetalningar snabbt uppgå till betydande belopp.
Samtidigt vill myndigheter få bättre möjligheter att följa pengarna när stora summor byter ägare.
Därför har reglerna kring kontantbetalningar hamnat allt högre på dagordningen inom EU.
Snart införs en begränsning
Från och med 2027 skärps reglerna för stora kontantbetalningar i hela EU.
Enligt den tyska sajten Finanz kommer företag och handlare då inte längre att få ta emot kontantbetalningar som överstiger 10 000 euro, vilket motsvarar omkring 110 000 kronor.
Förändringen är en del av EU:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtidigt får medlemsländerna möjlighet att behålla eller införa ännu lägre gränser på nationell nivå.
För privatpersoner finns dock ett viktigt undantag. Affärer mellan två privatpersoner får fortfarande genomföras kontant även om summan överstiger 10 000 euro, förutsatt att ingen av parterna agerar inom ramen för en yrkesverksamhet.
Den som exempelvis köper en begagnad bil direkt av en privatperson kan därför fortfarande betala hela summan kontant. Köps bilen däremot av en bilhandlare gäller den nya gränsen.
Även lägre belopp kommer att omfattas av skärpta kontroller. Vid kontantbetalningar på mellan 3 000 och 10 000 euro måste företag identifiera kunden och kontrollera personens identitet.
Fler omfattas av kontroller
De nya reglerna får särskilt stor betydelse i branscher där stora kontantbelopp förekommer oftare. Bland annat nämns handel med lyxbilar, smycken, konst, antikviteter, privatflygplan, yachter och vissa typer av affärer med kryptotillgångar.
Från 2029 väntas även professionella fotbollsklubbar omfattas av utökade krav. Bakgrunden är att EU har pekat på risker i samband med bland annat stora övergångssummor och internationella investeringar.
Den som bryter mot reglerna ska kunna drabbas av sanktioner. Någon gemensam bötesnivå för samtliga EU-länder har däremot inte fastställts, eftersom påföljderna kommer att bero på hur reglerna införs i respektive land.
Kritiker befarar att reglerna är ytterligare ett steg mot en mer begränsad användning av kontanter. Förespråkare menar samtidigt att hårdare kontroller behövs för att göra det svårare att dölja olagliga pengaflöden.
