Mimmo Wiestål Fischetti
Det ligger en speciell förväntan i luften när veckans fickpengar ska betalas ut till barnen.
Egen ekonomi ger en känsla av frihet och blir ett naturligt sätt att träna på att hushålla med resurser.
De flesta föräldrar vill ge sina barn goda vanor inför framtiden utan att strama åt för mycket.
Men när priserna på allt från mat till nöjen drar i väg märks det plötsligt att pengarna i plånboken inte räcker lika långt som förr.
En ny undersökning från Nordea visar att fickpengarna inte har ökat i samma takt som de allmänna priserna, rapporterar Dagens Nyheter.
Inflationen har slagit mot hushållen, och föräldrarna har inte justerat barnens summor för att möta de ökade kostnaderna.
Resultatet är att barnens pengar räcker till betydligt mindre än tidigare.
Skillnad i köpkraft
Barn mellan sex och åtta år får i snitt 27 kronor i veckan i dag.
För fem år sedan låg beloppet på 28 kronor.
För att behålla samma köpkraft hade summan i stället behövt ligga på drygt 34 kronor.
Även hos barn i åldern nio till elva år har ökningen varit mycket liten.
De får i genomsnitt 44 kronor, när siffran egentligen borde ligga runt 52 kronor.
– Man har inte tagit sig råd med att höja barnens fickpengar, säger Anders Stenkrona till Dagens Nyheter.
Även månadspengen tappar
Privatekonomen förklarar att föräldrar haft fullt upp med att få den egna ekonomin att gå ihop.
Samma mönster syns gällande månadspengen som också har halkat efter utvecklingen.
Bland de äldre barnen låg den genomsnittliga summan på nära 200 kronor för fem år sedan.
I dag har beloppet faktiskt sjunkit något i stället för att stiga mot 244 kronor.
– Jag tror föräldrarna har haft fullt sjå att hänga med själva i allt som ökar i kostnader, säger Anders Stenkrona.
Drygt åtta av tio barn får fortfarande någon form av fickpengar i Sverige.
Hur mycket som betalas ut beror slutligen på ålder, vad pengarna ska täcka och familjens ekonomiska förutsättningar.
