Nicolai Haugsted
Trump anklagas för att förbereda marken för att ifrågasätta en potentiell republikansk förlust i mellanårsvalet.
Amerikanska val har länge präglats av hårda diskussioner om vem som får rösta, hur rösterna räknas och om systemet är att lita på.
Inför mellanårsvalet har dessa meningsskiljaktigheter fått förnyad aktualitet, då Trump-administrationen intensifierar sina ansträngningar för att utreda påstådd olaglig röstning.
Vita huset har presenterat valövervakning som ett nödvändigt skydd mot bedrägeri. Kritiker ifrågasätter dock om administrationens åtgärder står i proportion till de bevis som har upptäckts.
Enligt Raw Story menar den tidigare republikanska strategen Amanda Carpenter att konsekvenserna kan sträcka sig långt bortom enskilda brottsutredningar.
I en gästkolumn för The Bulwark hävdar Carpenter att Donald Trumps administration kan förbereda marken för att ifrågasätta ogynnsamma resultat i mellanårsvalet.
Hennes farhågor kretsar kring ett kontroversiellt gripande tidigt på morgonen i Kalifornien, en rad anklagelser om väljarbedrägeri och rättsliga utmaningar som kan förbli olösta fram till efter valdagen.
Gripande i Kalifornien väcker frågor
Händelsen som fångade Carpenters uppmärksamhet inträffade i Commerce, Kalifornien, där federala agenter anlände till den 72-årige Omar Muñoz hem före soluppgången på måndagen.
Muñoz, en laglig permanent invånare ursprungligen från Belize, anklagades för att ha registrerat sig och röstat olagligt.
Enligt den redogörelse som Carpenter citerar omringade beväpnade poliser hans hem innan de eskorterade ut honom, fortfarande iklädd pyjamas.
Operationen spelades in av ett statligt filmteam, med inbjudna journalister närvarande.
Muñoz förnekar anklagelserna mot honom.
Hans dotter kritiserade sättet som gripandet genomfördes på.
”De försöker ingjuta rädsla i samhället”, sade hon.
För Carpenter var närvaron av kameror särskilt betydelsefull.
Hon menade att operationen tycktes vara utformad inte bara för att utreda ett misstänkt valbrott, utan också för att sända ett offentligt budskap om påstått väljarbedrägeri.
Denna tolkning är Carpenters bedömning snarare än ett fastställt resultat om myndigheternas avsikter.
Siffrorna berättar en annan historia
Carpenter ifrågasatte också omfattningen av det påstådda problemet jämfört med antalet faktiska brottsfall som väckts.
Enligt siffror som citeras i hennes kolumn åtalades 28 innehavare av gröna kort i Kalifornien-operationen.
Delstaten har cirka 23 miljoner registrerade väljare.
Carpenter hävdade att det relativt lilla antalet fall stod i skarp kontrast till administrationens tidigare offentliga anklagelser.
Hon beskrev en utveckling från påståenden om cirka 190 000 förmodat olagliga väljare i juli till en lista med 20 000 namn, följt av de 28 brottsfallen.
Skillnaden är viktig eftersom anklagelser om väljarregistreringsuppgifter inte automatiskt fastställer att individer olagligt har lagt röster.
Carpenter pekade på en liknande tvist i Nevada, där ett påstående om nästan 16 000 icke-medborgare som röstat rapporterades ha misslyckats med att stå emot närmare granskning.
Hon citerade också 156 röstningsrelaterade brottsanklagelser som väckts av justitiedepartementet under den nuvarande administrationen.
Dessa siffror, som presenteras i hennes analys, väcker frågor om huruvida administrationens retorik korrekt återspeglar omfattningen av bekräftade valbrott.
Dock kan enbart antalet brottsanklagelser inte fastställa den fulla förekomsten av olaglig röstning, och siffrorna kräver sammanhang gällande de perioder och brott de omfattar.
Tidigare republikansk strateg misstänker större politisk strategi
Carpenter, som tidigare arbetade som republikansk strateg och nu skriver för Protect Democracy, anser att administrationens valrelaterade aktiviteter förtjänar granskning av skäl som sträcker sig bortom de enskilda fallen.
Hennes argument är att uppmärksammade brottsbekämpningsoperationer kan påverka allmänhetens uppfattning om valintegritet innan väljarna går till valurnorna.
Hon uttryckte också oro över stämningar som lämnats in nära valdagen.
Enligt Carpenter kan rättsliga utmaningar som verkar osannolika att lyckas omedelbart ändå tjäna ett politiskt syfte om de förblir olösta när valresultaten tillkännages.
Hon beskrev sådana fall som ”zombie-stämningar”.
Termen syftar på rättsliga åtgärder som förblir vilande eller olösta före ett val men som kan återupplivas efteråt som en del av ett försök att bestrida resultatet.
Carpenters varning är inte ett bevis på att Trump har antagit en sådan strategi. Det är hennes tolkning av administrationens handlingar och de potentiella användningsområdena för pågående tvister.
Ett omtvistat val i North Carolina ger en varning
För att illustrera sina farhågor pekade Carpenter på North Carolinas delstatsval till Högsta domstolen 2024.
Den tävlingen blev föremål för långvariga tvister om giltigheten av vissa röster efter valdagen.
Carpenter hävdade att episoden visade hur tvister om valregler kan fortsätta långt efter att rösterna har lagts.
Hennes oro är att liknande juridiska taktiker skulle kunna användas i andra val om resultaten är politiskt ogynnsamma.
Jämförelsen är viktig, men förekomsten av tidigare valtvister fastställer inte att nuvarande stämningar har lämnats in för samma syfte.
De juridiska meriterna, bevisen och tidpunkten för varje utmaning skulle behöva bedömas separat.
Ändå anser Carpenter att exemplet från North Carolina visar varför valrelaterade domstolsförfaranden förtjänar uppmärksamhet innan resultaten är kända.
Valregler granskas också
Ett annat inslag i Carpenters kritik rör tidpunkten för administrationens åtgärder.
Federal lag inkluderar restriktioner avsedda att förhindra vissa systematiska borttagningar av väljarregistreringar omedelbart före federala val.
Enligt National Voter Registration Act måste delstaterna i allmänhet slutföra kvalificerade systematiska borttagningsprogram minst 90 dagar före ett val.
Carpenter anklagade administrationen för att ignorera detta skydd samtidigt som den bedrev valrelaterade rättsliga åtgärder efter att röstsedlar redan hade skickats ut.
Bestämmelsen om 90 dagar förbjuder dock inte varje utredning av väljarregistrering, individuell behörighetsåtgärd eller stämning under de sista månaderna av en valkampanj.
Huruvida en viss statlig åtgärd bryter mot lagen beror på dess natur och de tillämpliga lagkraven.
Carpenter hävdade ändå att utmaningar i sista minuten kan skapa osäkerhet för väljare och valadministratörer vid en känslig punkt i processen.
Trumps möjliga svar på nederlag är fortfarande en fråga om debatt
Den bredare fråga som Carpenters kolumn väcker är huruvida administrationens nuvarande strategi senare skulle kunna användas för att bestrida valresultat.
Trump har upprepade gånger gjort valintegritet till en central politisk fråga, medan kritiker har ifrågasatt bevisen som stöder några av hans påståenden om utbrett bedrägeri.
Carpenter ser de senaste brottsbekämpningsoperationerna och stämningarna som varningssignaler.
Ändå erbjuder hennes artikel ett argument om potentiellt framtida beteende, inte bevis för att en samordnad plan för att omkullkasta de kommande mellanårsresultaten har fastställts.
De åtalade i Kalifornien har fortfarande rätt till presumtion om oskuld, och utfallet av de enskilda fallen är skilt från legitimiteten i det bredare valet.
Carpenter avslutade sin kolumn med en påminnelse om vad hon anser borde förbli den vägledande principen.
”Väljarna kontrollerar fortfarande våra val – inte beväpnade agenter som bankar på dörrar”, skrev hon.
