Trump möter allvarliga anklagelser: Ska ha rådfrågat AI i stället för kongressen före attacken mot Venezuela

Artificiell intelligens har snabbt funnit sin väg in i några av världens mäktigaste institutioner och erbjuder politiker och regeringstjänstemän nya sätt att samla information, analysera komplicerade frågor och förbereda sig för svåra beslut.

Men tekniken ställer också en fråga som regeringar fortfarande kämpar med att besvara: hur stort inflytande bör en AI-chatbot ha över beslut som rör nationell säkerhet?

För Donald Trump har den frågan blivit betydligt mer än en teoretisk debatt.

Enligt Rawstory kräver två ledande demokrater i representanthuset en förklaring efter rapporter som antyder att presidenten konsulterade en AI-chatbot innan han beordrade en militär operation i Venezuela.

Chatboten i fråga var Grok, utvecklad av Elon Musks AI-företag xAI.

Enligt rapportering från Time magazine sökte Trump teknikens bedömning av hur venezuelaner skulle kunna reagera på tillfångatagandet av deras president, Nicolás Maduro.

Avslöjandet har väckt oro bland demokratiska lagstiftare, som menar att presidenten kan ha förlitat sig på ett oförutsägbart kommersiellt AI-system samtidigt som han kringgick kongressen.

Demokrater vill veta vad Trump frågade chatboten

Representanterna Jamie Raskin från Maryland och Robert Garcia från Kalifornien har formellt begärt information om Trumps användning av artificiell intelligens under utförandet av hans presidentuppgifter.

Enligt Politico skickade lagstiftarna ett brev där de krävde en genomgång från Vita huset senast klockan 17.00 den 11 november.

Deras oro fokuserar särskilt på Trumps rapporterade konsultation med Grok inför den amerikanska militära operationen i Venezuela.

Operationen resulterade i tillfångatagandet av Maduro efter att amerikanska styrkor gick in i landet utan föregående kongressauktorisation.

Raskin och Garcia menar att den rapporterade användningen av AI väcker allvarliga frågor om hur presidenten fattade sitt beslut.

Lagstiftarna beskrev situationen som ”djupt oroande”.

Deras brev kritiserade specifikt möjligheten att Trump ”konsulterade Grok – men inte kongressen” innan han satte in amerikanska militära styrkor.

De anklagade honom för att ”kringgå kongressens konstitutionella makt att förklara krig” samtidigt som han introducerade en teknik som de beskrev som ”mycket manipulerbar och bevisligen felbenägen” i utrikespolitiska beslutsprocesser.

Kritiken fastställer inte att Grok avgjorde presidentens beslut att inleda operationen.

Lagstiftarna vill dock förstå om chatbotens svar påverkade Trumps bedömning av situationen.

Ett privat möte med Elon Musk ska ha startat allt

Historien bakom Trumps rapporterade AI-konsultationer sträcker sig tillbaka till december 2025.

Enligt Time besökte Elon Musk Ovala rummet för ett privat möte under vilket presidenten tillbringade timmar med att experimentera med Grok.

Trump ska ha ställt chatboten ett flertal frågor, inklusive frågor rörande Venezuela och dess politiska ledarskap.

Tekniken ska ha karakteriserat Nicolás Maduro som en impopulär och repressiv diktator.

Svaren tycktes göra ett betydande intryck på Trump.

Tjänstemän som var bekanta med mötet berättade för Time att presidenten lämnade mötet med tron att chatboten var ”genialisk”.

Mötet markerade enligt uppgift början på Trumps växande intresse för att använda systemet för frågor kopplade till hans ansvar som president.

Även om konsultation av artificiell intelligens inte i sig är ovanligt, har det rapporterade ämnet väckt särskild uppmärksamhet.

Frågor om den allmänna opinionen i Venezuela skulle normalt sett innebära bedömningar från underrättelsetjänster, diplomatiska tjänstemän och regionala specialister.

En chatbot kan generera ett svar inom sekunder, men dess slutsatser beror på den information och de processer som ligger till grund för systemet.

Huruvida Trump använde Grok enbart som en ytterligare informationskälla eller gav dess svar större betydelse är fortfarande oklart.

Rådgivare ska ha kämpat för att ändra hans åsikt

Oron är inte begränsad till demokratiska lagstiftare.

Enligt Time har vissa personer nära presidenten privat uttryckt oro över den vikt han enligt uppgift lägger vid Groks svar.

En medarbetare antydde att Trump ibland anländer till diskussioner med sin ståndpunkt redan fastställd efter att ha konsulterat chatboten.

Medarbetaren sade att det var ”svårt att övertyga honom att göra något”.

Sådana berättelser tyder på att tekniken kan ha blivit en del av presidentens personliga process för att bilda åsikter innan han talar med rådgivare.

Rapporteringen fastställer dock inte hur ofta Trump använder Grok, vilka beslut den har påverkat eller om dess rekommendationer har åsidosatt råd från regeringstjänstemän.

Dessa distinktioner är centrala för demokraternas begäran om ytterligare information.

Att konsultera en chatbot om en politisk fråga är annorlunda än att låta dess resultat avgöra en militär operation.

Lagstiftarna vill granska de faktiska utbytena snarare än att enbart förlita sig på berättelser från personer som är bekanta med presidentens vanor.

Kongressen kräver tillgång till Trumps AI-konversationer

Raskin och Garcia söker mer än en allmän förklaring från Vita huset.

Deras brev uppmanar administrationen att bevara register över frågor som lämnats till AI-system under utförandet av officiella presidentuppgifter.

Begäran sträcker sig bortom Grok.

Lagstiftarna namngav specifikt OpenAI:s ChatGPT och Anthropic:s Claude, tillsammans med Musks chatbot, som system vars interaktioner bör sparas om de används för regeringsärenden.

De krävde bevarande av ”alla uppmaningar” som matats in under ”utförandet av era konstitutionella, lagstadgade eller andra officiella eller ceremoniella uppgifter”.

Begäran omfattar även de svar som genererats av dessa system.

Sådana register skulle kunna hjälpa till att fastställa vilken information Trump sökte, vilka svar han fick och om utbytena relaterade till beslut som därefter fattades av hans administration.

Lagstiftarna har inte offentligt visat att Trump använde ChatGPT eller Claude i samband med Venezuela-operationen.

Deras begäran verkar utformad för att upprätta ett bredare register över presidentens AI-användning snarare än att fokusera uteslutande på en enskild chatbot.

Lagstiftare varnar för nationella säkerhetsrisker

Demokraternas oro sträcker sig också till säkerheten för information som delas med kommersiella AI-tjänster.

Deras brev varnade för att Vita husets användning av chatbots ”utsätter USA för akuta nationella säkerhetsrisker”.

De menade vidare att förlitande på sådana system ”utsätter landet för skadligt inflytande från okända och icke-ansvariga tredje parter”.

De potentiella riskerna beror på hur tekniken används.

Kommersiella AI-system kan producera felaktig information, feltolka frågor eller generera svar som låter auktoritativa utan att vara tillförlitliga.

Säkerhetsrisker kan också uppstå om användare matar in känslig regeringsinformation i tjänster som inte har godkänts för att hantera den.

Lagstiftarna har inte fastställt att Trump avslöjade klassificerad information för Grok.

De menar dock att presidentens användning av kommersiella chatbots motiverar större granskning eftersom konsekvenserna av opålitlig information kan vara särskilt allvarliga i frågor som rör militära operationer.

Den konstitutionella tvisten är lika viktig.

Kongressen har befogenhet att förklara krig enligt USA:s konstitution, även om presidenter historiskt sett har utövat betydande befogenheter att beordra militära operationer utan formella krigsförklaringar.

Raskin och Garcia hävdar att Venezuela-operationen väcker frågor om dessa gränser oberoende av de rapporterade AI-konsultationerna.

Vita huset svarar på frågor om register

Vita huset har inte lämnat en detaljerad offentlig redogörelse för de rapporterade samtalen mellan Trump och Grok.

En tjänsteman från administrationen kommenterade dock frågan om registerföring.

”Vita huset bevarar alla nödvändiga register i enlighet med lagen”, sade tjänstemannen i ett uttalande.

Svaret specificerade inte om utskrifter av Trumps rapporterade interaktioner med Grok existerar eller om de skulle lämnas till lagstiftarna.

Musk, vars företag utvecklade chatboten, svarade inte omedelbart på en begäran om kommentar.

Kontroversen kommer också samtidigt som demokraterna förbereder sig för möjligheten att få större utredningsbefogenheter efter mellanårsvalet.

Raskin och Garcia är positionerade att leda representanthusets juridiska respektive tillsynskommittéer om demokraterna återtar kontrollen över kammaren.

Sådana positioner skulle ge dem ytterligare möjligheter att utreda administrationens praxis.

För närvarande är deras omedelbara krav en genomgång och bevarande av relevanta register.