Mattias Svensson
Trots att hoten mot Sverige ökar är beredskapen i hushållen fortfarande splittrad.
I en tid präglad av ökande globala hot som krig, extremväder och cyberattacker har svenskarna en splittrad inställning till krisberedskap.
Trots att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) återigen skickar ut sin broschyr om vad som förväntas vid en kris eller krig, är det långt ifrån alla som agerar.
”Det är inget jag prioriterat”
Leif Alstad, som vi träffar i Huddinge centrum, är en av dem som inte tagit beredskap på allvar.
”Njä, det är inget jag prioriterat,” säger han till tidningen Mitt i.
Hans hustru Ulla delar hans inställning, men uttrycker en viss oro.
”Det är läskigt, man vill inte titta i den. Blir det krig så har vi ändå inget att sätta emot,” säger hon.
Enligt MSB:s senaste rapport vet endast 30 procent av svenskarna vad som förväntas av dem vid en kris eller krig. Trots det uppger 44 procent att de kan klara sig minst en vecka, och 57 procent planerar att stärka sin hemberedskap.
”Jag får sätta igång igen”
I Bandhagen möter vi Britta Furman, 80, som föddes under kriget i Finland och har en helt annan syn på beredskap.
”När förra broschyren kom samlade jag kontanter och konserver, men nu har jag naggat på lagret. Så jag får sätta igång igen,” säger hon.
Sifo-undersökningar visar att tre miljoner svenskar har förberett sig ”på något sätt”, medan andra förhåller sig avvaktande eller ointresserade.
I Stockholms län uppger bara nio procent att de har grundläggande förnödenheter hemma enligt prepper-råd.
