Miljoner tar medicinerna varje dag: Kopplas till ökad risk för magcancer

Det är lätt att fortsätta med sådant som en gång har blivit en del av vardagen.

När något fungerar som det ska finns det sällan någon anledning att fundera över om det fortfarande behövs. Många vanor får därför följa med år efter år utan att vi tänker särskilt mycket på dem.

I vissa fall kan det dock vara klokt att stanna upp och se över sådant som länge har varit en självklar del av livet.

Det gäller inte minst när något används regelbundet under en längre tid. Även sådant som hjälper mot ett besvär kan nämligen vara förenat med risker som inte alltid är uppenbara.

Nu har forskare granskat ett stort antal tidigare studier och hittat ett samband som väcker frågor.

Resultaten pekar på en ökad risk för en allvarlig sjukdom, även om det fortfarande finns viktiga frågetecken.

Vanliga läkemedel kopplas till cancer

Det handlar om protonpumpshämmare, även kallade PPI, som används mot bland annat halsbränna och sura uppstötningar.

En forskargrupp ledd av epidemiologen Nele Brusselaers vid Karolinska institutet har granskat tidigare forskning om läkemedlen.

Genomgången har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open Gastroenterology.

I 20 av de 21 granskade metaanalyserna fann forskarna ett statistiskt signifikant samband mellan användning av PPI och en ökad risk för magsäckscancer.

Riskkvoterna varierade mellan 1,3 och 2,9, med personer som inte använde läkemedlen som jämförelsegrupp.

Forskarna betonar samtidigt att resultaten måste tolkas med försiktighet.

Studierna bygger framför allt på observationer och kan därför inte bevisa att läkemedlen orsakar cancer.

En möjlig förklaring är att personer får behandling för magbesvär som senare visar sig vara symtom på en ännu oupptäckt cancer. Då kan läkemedlet felaktigt framstå som orsaken till sjukdomen.

Även bakterien Helicobacter pylori kan påverka resultaten. Bakterien ökar i sig risken för magsäckscancer, samtidigt som långvarig behandling med PPI vid en aktiv infektion har kopplats till inflammation och förändringar i magslemhinnan.

Till läkemedelsgruppen hör bland annat omeprazol, esomeprazol, lansoprazol och pantoprazol, som alla används i Sverige.

Enligt en tidigare amerikansk uppskattning hämtades omkring 113 miljoner recept på dessa läkemedel ut varje år. Vissa preparat finns även att köpa receptfritt.

Kan även påverka njurarna

Det är inte bara risken för magsäckscancer som har undersökts.

En annan metaanalys omfattade 12 studier med sammanlagt 700 125 deltagare.

Resultaten visade att personer som använde protonpumpshämmare hade 26 procent högre risk att utveckla kronisk njursjukdom än personer som inte tog läkemedlen.

Risken var också högre än bland personer som använde andra syradämpande läkemedel, så kallade H2-receptorblockerare.

Inte heller i den studien kunde forskarna fastställa något orsakssamband.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA anger att receptfria protonpumpshämmare för egenvård ska användas i högst 14 dagar åt gången, maximalt tre gånger per år.

För patienter som behöver längre behandling kan läkare däremot göra en annan bedömning.

Gastroenterologen William Ravich vid Yale Medicine varnar samtidigt för att avsluta behandlingen tvärt utan att först rådgöra med vården.

Besvären kan komma tillbaka, och om de inte behandlas kan matstrupen ta skada.

Den som har använt läkemedlen under lång tid utan uppföljning kan därför behöva diskutera behandlingen med sin läkare.

I vissa fall kan det vara aktuellt att minska dosen, trappa ned behandlingen eller byta till ett annat läkemedel.