Ida Hansson
Riksbanken kommer nu med ett förvånande erkännande.
Svenska Riksbankens beslut att höja räntan har fått konsekvenser för ekonomin, och nu ifrågasätts det om åtgärderna kan ha varit för hårda.
Riksbankschefen Erik Thedéen medger att höjningarna har påverkat hushåll och företag negativt, men påpekar att det är för tidigt att utvärdera resultatet.
Den svenska BNP:n minskar, och effekterna av räntehöjningarna, som ökade från 2,50 till 4,00 procent under Thedéens ledning, inkluderar sjunkande konsumtion, stagnation inom byggsektorn, och ökande bostadspriser.
Thedéen erkänner att besluten påverkar samhället och framhåller att inflationen är en större faktor än räntan.
Han uttrycker att det är en balansakt och att det är för tidigt att fastställa om Riksbanken har agerat för kraftigt.
En överhängande risk är att inflationen blir en långvarig faktor och att kronan försvagas igen.
Thedéen är särskilt orolig över finanskrisen inom fastighetssektorn, och han efterlyser en debatt om bolånehöjningar och dess påverkan på den svenska ekonomin.
Han beskriver situationen som ett systemfel där olika aktörer tillåtit överbelåning av fastigheter.
Geopolitiska faktorer, såsom kriget i Ukraina, oroar Thedéen mer än svenska ekonomiska faktorer.
Han avslöjar att ett besök i Kiev, Ukrainas huvudstad, gjorde starkt intryck på honom och att situationen är en påtaglig risk för framtiden.
Trots att räntehöjningarna har gett Thedéen en mer ”duvaktig” image, är han medveten om de påtagliga riskerna för svenska ekonomin, och hans avståndstagande från en ytterligare räntehöjning i början av 2024 visar på en mer avvaktande hållning.
