Ida Hansson
Regeringen föreslår att Polismyndigheten ska ges befogenhet att införa säkerhetszoner i specifika områden.
Inom dessa zoner skulle polisen ha utökade befogenheter att utföra kroppsvisiteringar och genomsöka transportmedel för att upptäcka vapen eller andra farliga föremål.
Beslutet att implementera en säkerhetszon får vara i kraft högst två veckor men kan förlängas genom ett nytt beslut. Regeringen skickade förslaget på remiss den 14 december.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en av de instanser som har utvärderat förslaget och uttrycker stark kritik.
Myndigheten varnar för att införandet av säkerhetszoner och polisens ingripanden inom dessa kan leda till diskriminerande etnisk profilering.
Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius anser att förslaget bör förkastas och påpekar att det föreslagna systemet med säkerhetszoner medför ”oacceptabelt stora risker för diskriminering” kopplat till etnisk tillhörighet eller religiös övertygelse. Han anser att förslaget inte bör genomföras.
DO påpekar också att remisstiden för förslaget har varit oacceptabelt kort, vilket strider mot grundlagens krav på hur lagförslag bör beredas.
Enligt Lars Arrhenius är detta särskilt allvarligt med tanke på att förslaget rör lagstiftning om användning av tvångsmedel, vilket innebär en inskränkning av grundläggande rättigheter och reser komplexa frågor från ett likabehandlingsperspektiv.
Regeringen meddelade den 15 december att säkerhetszoner ska införas så snabbt som möjligt som en del av regeringens plan för att bekämpa grov organiserad brottslighet.
Justitieminister Gunnar Strömmer har betonat på en pressträff att dessa zoner har varit ett användbart verktyg i Danmark och efterfrågats av den svenska Polismyndigheten under många år.